Under förra veckan offentliggjorde Mediestödsnämnden vilka nyhetstidningar och tidskrifter som får driftstöd under 2022. Stödet riktar sig till aktörer som driver nyhetstidningar i papper eller på webb och är begränsat till utgåvor med betalande prenumeranter. På Myndigheten för press, radio och tv:s hemsida framgår att syftet med presstödet är att ”främja en mångfald av nyhetsmedier både på nationell och lokal nivå samt stärka närvaron av medier även i svagt bevakade områden i landet”. Ett av grundkraven för att kunna få presstödet är att ansökan avser en tidning som ges ut regelbundet, minst en gång i veckan, och att den har minst 1 500 betalande prenumeranter.
Den antirasistiska stiftelsen Expo gjort en genomgång av de beviljade utbetalningarna och kan visa att högerextrema nyhetskanaler i år får dela på inte mindre än tio miljoner kronor. En av dem är nättidningen Insikt24, som har beviljats driftstöd och kan lyfta drygt 2,3 miljoner kronor genom ägarbolaget Svensk nätmedia AB för år 2022. Utöver driftstödet för i år beviljas Insikt24 dessutom ett retroaktivt stöd för verksamhetsåret 2021, vilket gör att den högerextrema nyhetskanalen får totalt 4,7 miljoner kronor.
”Spik i kistan på etablissemangets tidningar”
Insikt24 startades 2021 av den högerextrema mediesajten Exakt24 som står bakom en webb-tv-kanal. Om satsningen på en nättidning skrev Exakt24 när projektet presenterades: ”Hjälp oss tvinga staten att betala nästa spik i kistan på etablissemangets medier! Teckna en prenumeration nu och var med när vi bygger en oppositionell nättidning med presstöd”.
Jesper Strömbäck, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet, tycker det är djupt problematiskt när presstöd går till medier som inte producerar journalistik och inte följer pressetiken, och som i värsta fall bidrar till att sprida desinformation och hat.
– Särskilt absurt blir det när medier – som Insikt24 – startas enbart för att få presstöd och kunna attackera traditionella medier.
Mattias Beijmo, föreläsaren och expert på digitaliserad media och demokratifrågor, menar att problemet med statliga stöd till högerextrema mediekanaler uppstår eftersom presstödet i sig inte är optimalt utformat.
– Det är ett selektivt stöd som en viss utsedd nämnd sitter och beslutar om. Det i sig är en vansklig idé som inte rimmar så bra med ett nytt medielandskap, skulle jag säga. För det är ju hela tiden en samling människor som ska göra de här bedömningarna. Något som kräver en tillit från oss andra om att de klarar av att göra svåra gränsdragningar, säger han.
”Behöver kopplas till grundlagen”
Om vi överhuvudtaget ska ha ett presstödssystem menar Beijmo att det behöver kopplas till den svenska grundlagen och principen om alla människors lika värde.
– I Radio- och tv-lagen finns en skrivning om att det som sänds ska vara förenligt med idén om alla människors lika värde. Det borde man lägga till i mediestödet med, men oavsett så är det inte ett helt klockrent system, säger han.
Även Jesper Strömbäck tycker att presstödet behöver göras om.
– Problemet är att hitta ett system där presstödet går till medier som producerar journalistik och följer pressetiken, utan att öppna för politisk styrning. Exakt hur ett sådant skulle kunna se ut vet jag inte, men jag hoppas att den sittande mediestödsutredningen ska lämna ett förslag på presstöd som stöttar journalistiska medier oavsett teknisk plattform men inte går till politiskt-drivna medier samtidigt som utrymmet för godtycke och politisk styrning minimeras.
