Vad är en handelstull?
– En tull är en skatt på import. För varje vara som importeras så tar staten in en skatteavgift.
Vad är syftet med tullar?
— Det kan finnas många olika syften. Som att begränsa konkurrensen från utlandet. Att man vill ha skatteintäkter för att kunna finansiera annan politik. Men det kan också vara ett förhandlingsvapen, ett sätt att få andra länder att göra det man vill
Vilka vinner på handelstullar?
– De inhemska producenterna av samma vara kan gynnas. Konkurrensen minskar och då kan den egna industrin ta ut en större vinst på sina varor. Staten är på sätt och vis också en vinnare i den mån att den tar in skatteintäkter. Men de stora förlorarna är konsumenterna som får betala för högre pris. Konsumenterna kan vara hushåll men också företag som behöver köpa in insatsvaror till sin produktion.
Varför säger Donald Trump att USA har förlorat på frihandeln?
– Jag kan säga som så att den här backlashen, reaktionen, mot frihandel inte bygger på nationalekonomisk teori. Historiskt har frihandel skapat ett enormt värde för många länder, inklusive USA. Samtidigt är det inte så alla ser det när de tittar på sin personliga situation. I vissa områden i USA har industrin slagits ut på grund av importkonkurrensen från Kina framför allt, och enskilda har förlorat sina jobb. Det har lagt en grogrund för missnöje kring handel som bland annat Donald Trump har varit väldigt skicklig på att utnyttja.
Hur kommer amerikanska medborgare att märka av tullarna?
– I första hand genom stora prisökningar på såväl importer som amerikanska varor. Vi har sett det tidigare. När Donald Trump införde vissa tullar under sin första mandatperiod steg till exempel snittpriset på tvättmaskiner med 80 dollar ungefär, vilket var avsevärt mer än tullavgiften. Men även torktumlare blev lika mycket dyrare, fastän den amerikanska administrationen inte hade belagt dem med tullar. Företag passar helt enkelt på att höja priser när de får en chans att göra det. På sikt blir folk fattigare, och när de har råd med färre varor kan det dra med sig andra delar av ekonomin, i värsta fall hela världsekonomin.
De förlorade arbetstillfällena då, kan de återvända till USA nu?
– För att svara på det behöver vi titta på de grundläggande faktorerna bakom att produktionen flyttade. Vad kostar det egentligen att producera en t-shirt i USA jämfört med i Bangladesh? Det är inte så troligt att den här produktionen flyttar tillbaka till USA, bara för att det införs tullar. Vi får se vad som händer men jag förväntar mig inte några stora positiva arbetsmarknadseffekter.
Hur kan fattigare länder påverkas av ett handelskrig?
– Det är något som jag tycker är särskilt bekymmersamt, faktiskt. Den historiska ansatsen har varit att vi i rikare länder försöker ha så låga handelshinder som möjligt för att hjälpa dem i fattigare länder att ta sig in på marknaden och skapa sig tillväxt på en exportstrategi. Tillväxt är det enklaste sättet att minska fattigdom. Jag konstaterar att vissa väldigt fattiga länder nu får väldigt höga tullar på att exportera till USA, som är en av de största marknaderna i världen. Till exempel Kambodja beläggs nu med 49-procentiga tullar. Vilka konsekvenserna blir exakt är något vi får hålla koll på framöver.
Experter pratar om att Donald Trumps tullar kan dra ned hela världsekonomin. Hur djup kan krisen bli egentligen?
– Det är jättesvårt att prata om en storleksordning. Men vi kan konstatera att i termer av hur stor ökningen av handelshindren är så behöver vi gå tillbaka till 1930-talet för att hitta något liknande. Det säger någonting om vilken dramatisk åtgärd det ändå är.
Hur borde Sverige och EU svara på tullarna?
– Att svara med att lägga tullar på amerikansk export skulle bara skada oss själva. Men det finns fler verktyg till förfogande. Nyligen har EU skaffat sig ett lagutrymme för att komma med motåtgärder när länder i omvärlden försöker utöva utpressning. Det har möjliggjort ett brett paket av åtgärder. Ett sätt är att titta på tjänstehandeln till exempel, USA har ett stort tjänstehandelsöverskott med EU. Kan vi rikta in oss på det kanske? Kan vi titta på enskilda företag, de här teknikjättarna som står politiskt nära Donald Trump till exempel, och stänga ute dem från offentlig upphandlingar i Europa? Vi vill försöka göra det så lite smärtsamt som möjligt för Europa, men samtidigt ha någonting som biter på USA. Om vi har snävare regelverk som påverkar de här företagens möjligheter att tjäna pengar på Europa så är förhoppningen att de ska utöva en politisk press på administrationen i Washington.
