Den borgerliga koalitionsregeringen i Danmark presenterade i förra veckan en så kallad 2025-plan för dansk ekonomi, vilken bland annat innebär skattesänkningar på hela 23 miljarder danska kronor, motsvarande drygt 29 miljarder svenska.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Med på listan finns bland annat sänkt skatt på personbilar och avdrag för pensionsinbetalningar. Regeringen vill även slopa motsvarigheten till Sveriges Rot-avdrag för att istället satsa mer på Rut. Men det som fått mest uppmärksamhet är kanske slopandet av taket på jobbskatteavdraget – något som innebär att de högavlönade får 2,7 procentenheter i sänkt skatt.
– De danskar som arbetar måste kunna känna en skillnad jämfört med de som inte arbetar. Därför måste skatten på jobb ner, sa finansminister Kristian Jensen från liberalkonservativa Venstre enligt tidningen Berlingske.
Ger ökade inkomstskillnader
Det nuvarande taket ligger på 35 300 danska kronor, motsvarande en inkomst på cirka 330 000 danska kronor om året. Ett avskaffande av taket innebär enligt beräkningar från den liberala tankesmedjan Cepos att en arbetare med en årsinkomst på cirka 361 000 danska kronor får 6 400 danska kronor mer i plånboken medan en direktör med en årsinkomst på 1 045 000 danska kronor får 25 700 danska kronor mer.
Förslaget innebär att inkomstskillnaderna, mätt med den så kallade gini-koefficienten, kommer att öka med 0,46 procentenheter, enligt tankesmedjan.
– Att reformen gynnar de med hög inkomst är det ingen tvekan om, men frågan är i vilken utsträckning, och det är det som debatten handlar om, säger Las Olsen, chefsekonom på Danske bank i Köpenhamn.
Finansieras genom lägre bidrag
Den danska välfärden ska enligt regeringsprogrammet inriktas på ”dem som verkligen behöver den”, och det är med en krympande offentlig sektor och mindre regelstyrning av den offentliga servicen som regeringen vill finansiera skattesänkningarna.
En del ska tas från de överskott som gjorts sedan det att regeringen satte ett tak på bidrag förra året. Sysselsättningen väntas dock öka till en sådan grad att 15 av de 23 miljarderna kommer att självfinansieras enligt regeringen.
Förslaget ligger i linje med den politiska trend som präglat landet sedan decennier tillbaka, menar Las Olsen.
– Det har skett ett gradvis skifte i den ekonomiska politiken de senaste 30 åren där både både vänster- och högerregeringar lagt förslag om minskad marginalskatt på arbete. Men historiskt sett har det inte varit många skattereformer av den här storleken, och det verkar på debatten som om det är svårt att gå mycket längre, säger han.
Behöver stöd från DF
Huruvida skatteförslagen kommer att gå igenom i det danska folketinget är oklart –minoritetsregeringen behöver stöd från invandringskritiska Dansk folkeparti (DF). Regeringen har tidigare aviserat att de vill genomföra omfattande skattesäkningar för högavlönade, men DF har upprepade gånger sagt blankt nej.
– Egentligen vill de styrande partierna i regeringen helt ta bort marginalskatten för de rika, men något sådant förslag har de inte lagt eftersom de vet att de inte skulle få igenom det i Folketinget. Förmodligen kommer de även att behöva omarbeta det här förslaget, säger Las Olsen.
