”Bangladesh är ett exempel på ett land där arbetskraftens hälsa och produktivitet, och därmed dess ekonomiska avkastning, står under ett ökat hot i en värld under uppvärmning. Trots det har än så länge de icke-dödliga effekterna av direkt värmeexponering inte uppmärksammats tillräckligt av forskare och beslutsfattare.”, skriver rapportförfattarna i en presentation. 

38 grader varmt på jobbet

Sårbarheten för omedelbara ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna beror på den höga andelen av arbetskraften som är sysselsatt i värmeutsatta sektorer. Hela 37 procent av arbetskraften återfinns i det icke-industrialiserade jordbruket med långa arbetsdagar under bar himmel. De 22 procent som arbetar inom industrin arbetar under ökänt undermåliga villkor där värmebegränsande åtgärder lyser med sin frånvaro. Kortrapporten konstaterar att temperaturen i Bangladeshiska fabriker inte sällan uppnår 38 grader, vilket är tre grader varmare än FN-organet ILO:s gränsvärde för att kroppen ska utsättas för så kallad värmestress. 

När kroppstemperaturen ökar till 38 grader har den så kallade termiska komfortzonen redan överskridits. Tillståndet kallas värmestress och infaller när kroppen inte längre kan hålla temperaturen i schack. Det är en kritisk punkt. Härifrån går det hastigt utför. Organen börjar påverkas, du blir vimmelkantig. Till slut svimmar du och dör om uppvärmningen fortsätter.

Försämrats sen rapporten

Enligt rapportförfattarna utgör Bangladesh bara ett av de länder där arbetarna riskerar att ta den hårdaste smällen. En rapport från ILO 2019 pekade ut Sydasien och Västafrika som de tidigast akut drabbade områdena för en sådan utveckling.

Rapporten efterfrågar omedelbara åtgärder från såväl regeringar och arbetsgivare för att skydda mest sårbara.

– Utöver de oerhörda ekonomiska kostnaderna till följd av värmestress kan vi förvänta oss mer ojämlikhet mellan låg- och höginkomstländer och förvärrade arbetsförhållanden för de mest sårbara, såväl som folkförflyttningar, sade rapportförfattaren och ILO-forskningschefen Catherine Saget i ett pressmeddelande i samband med publiceringen.

I rapporten, som utgick ifrån en mediantemperaturökning om 1,5 grader till 2100, beräknades en global produktionsnedgång på 2,2 procent redan till 2030. I Sydasien och Västafrika beräknades nedgången uppgå till fem procent. 

Sedan dess har prognosen för uppvärmningen till 2100 skrivits upp till i genomsnitt 2,6 grader.