Något som inte bemöttes med någon följdfråga från programledaren. Men kan det verkligen stämma undrar en av Dagens ETC:s läsare, och vilken forskning grundar hon i så fall det påståendet på?

Seglivad myt

Enligt Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt vid Umeå universitet, är det enkla svaret på den frågan: Nej.

– Det finns ingen forskning som bekräftar ett sådant samband. Det här liberala påståendet om att det finns en viss brytpunkt i det statliga skatteuttaget – vartefter vi väljer att arbeta allt mindre, alternativt väljer bort mer högavlönade arbeten – är inget annat än en gammal seglivad myt, ett resonemang som  vilar på ett ideologiskt antagande, säger hon.

Denna myt, eller politiska tes om man så vill, om hur skatte­uttaget och folkets vilja till att bidra hänger samman, har spridits flitigt av de liberala krafterna i svensk politik sedan 1991, då den förra stora skattereformen genomfördes, konstaterar Åsa Gunnarsson.

– Det går inte att fortsätta leva på den idén. Tvärtom är det så att vi som tjänar över 700 000 kronor per år, vi tenderar att jobba ganska mycket. Värn­skatten var bara en liten utgift på marginalen, som inte alls var särskilt kännbar.     

Sverige får kritik

Dessutom är ekonomisk omfördelning genom skattesystemet generellt något positivt, även för tillväxten, understryker Åsa Gunnarsson.

– Historiskt sett har Sverige varit bäst i klassen på det här med omfördelningspolitik genom skattesatsen, men de senaste åren har vi till och med fått skarp kritik från OECD och IMF, för att den ekonomiskt utjämnande delen av inkomstskatten har eroderat så snabbt. Och då talar vi ändå om organisationer vars hela syfte är att marknadsekonomin ska fungera så bra som möjligt.

Gula västar?

Omfördelning handlar om att den ekonomiska tillväxten ska säkras, men det är även en fråga om legitimitet för skattesystemet bland vanliga arbetare på glesbygden, framhåller Åsa Gunnarsson.

– Annars får vi snart se gula västar även här i Västerbotten, precis som i Frankrike, där folket till slut fick nog av de ökande inkomstklyftorna.