Tillsammans är världens 25 rikaste familjer värda 12 300 miljarder och högst upp på listan med bred marginal hamnar familjen Walton med 1 885 miljarder kronor. Familjen Waltons pengar tjänades efter att Sam Walton grundade affärskedjan Walmart 1962. När han sedan gick bort 1992 ärvde hans tre barn James, Alice och Rob förmögenheten och den nu enorma kedjan. Och förmögenheten har inte krympt sedan dess. Det senaste året har familjens förmögenhet, trots corona, växt med över 220 miljarder kronor.
Långsiktiga förmögenheter
Tvåa på listan ligger godisfamiljen Mars, som även äger Uncle Ben’s och djurmatsmärken som Whiskas och Pedigree. Familjen är god för 1 059 miljarder kronor. Och på tredje plats ligger en tredje amerikansk familj, oljemiljardärerna i Kochfamiljen. Trots att de förlorade pengar i samband med oljekrisen i år ligger deras förmögenhet på nästan 968 miljarder kronor. Även Hongkong-baserade fastighetsmogulerna i familjen Kwoks förmögenhet har fått sig en törn i samband med Kinas agerande i Hongkong, men familjen ligger på plats 23 och dess förmögenhet lär inte försvinna.
– En av de mest iögonfallande sakerna med förmögenheter som sträcker sig genom flera generationer är att de är väldigt långsiktiga. De flesta av de här familjerna har så starka ställningar att de helt enkelt kan acceptera att marknader går upp och ned, säger Karen Harding, avdelningschef vid NEPC, ett Boston-baserat företag som specialiserar sig på rådgivning till ultrarika familjer.
Tjänar pengar under krisen
Samtidigt är det inte bara familjen Walton som har tjänar mycket det senaste året – femman på listan, indiska familjen Ambani, ska ha dragit in 176,5 miljarder kronor i investeringar sedan april och i Schweiz tjänade Oeri-Hoffmann-dynastin multum när deras Roche producerade och sålde covid-19-tester.
Även amerikanska finansfamiljen Johnson ökade på sin förmögenhet med över 79 miljarder. En enstaka Hermès-butik (ägd av familjen Hermès, på listans sjätte plats) i Kina sålde för mer än 22 miljoner kronor dagen den öppnade efter landets nedstängning – även den familjen har klarat sig fint.
Nyligen rapporterades det att världens rikaste individ, amerikanen Jeff Bezos, tjänade närmare 115 miljarder kronor på en dag.
De här skenande förmögenheterna har skärpt kraven på förmögenhetsskatt i USA. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har i samarbete med partikamrater utformat en skattepolitik som innebär att de allra rikaste får höjda skatter, någonting som motståndaren Donald Trump påstår skulle ”ruinera medelklassen”.
2017 kontrollerade familjen Wallenberg företag värda mer än världens rikaste familjs förmögenhet. Det visar en rapport som tankesmedjan Katalys publicerade 2018. Samtidigt styrde de 15 största finansfamiljerna i Sverige företag värda 4 935 miljarder kronor. Samma år var Sveriges totala BNP 4 604 miljarder kronor. De summorna översätts inte direkt i familjernas förmögenheter, men visar ändå på ekonomiskt inflytande, menar Katalys.
Färre äger allt mer
Även när det gäller förmögenhetskoncentrationen utvecklas Sverige mot att färre äger mer. 2019 fanns det 206 miljardärer i Sverige. År 2000 fanns 89. Bland de rikaste privatpersonerna finns flera representanter för de största finansfamiljerna.
Att kapital samlas inom familjer är naturligt, säger Majsa Allelin, som var med och skrev Katalys-rapporten.
– Kapitalismen är ordnad på det sättet att få äger mycket och eftersom familjekonstellationen är det sättet vi organiserar våra hushåll på blir det familjerna som äger. För Sveriges del har även vissa familjer, som familjen Wallenberg, varit nära kopplade till statsmakten.
Varför blir då de rika familjerna ännu rikare?
– Det finns flera anledningar. Dels får storföretagen som de äger statliga subventioner i kristider samtidigt som egenföretagarna får lida. Dessutom har vi se senaste 15 åren sänkt skatterna rejält. Förmögenhetsskatten är borta, bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna har sänkts. Sedan har det öppnats för att privata aktörer ska kunna konkurrera med offentliga inom social service. Det i kombination med jobbskatteavdrag, rot och rut har gjort att folk som har råd konsumerar privat social service.
– De privata företagen ingår dessutom ofta i stora koncerner, så kapitalägare berikas inte bara genom privat konsumtion, men också genom privatägd produktion. Inom koncernerna blir det även enklare att skatteplanera, fiffla med räntor och låna mellan företag. I slutändan berikar det ägarfamiljerna.
