– Att vara socialist och vårdarbetare följer en röd tråd. I vårt dagliga arbete ser vi de värsta konsekvenserna av ett kapitalistiskt, ojämlikt samhälle; människor som har gått sönder, psykiskt eller fysiskt, säger läkaren Sten Axelsson Fisk, som är en av arrangörerna av lägret och som vanligtvis jobbar på Kvinnokliniken på Malmö Sjukhus.
Han får medhåll av Marja Forssman som arbetar som allmänläkare i Göteborg.
– I mitt jobb som allmänläkare blir jag en tjänsteman i ett sjukskrivningssystem som ska bedöma om människor kan jobba eller inte. Men i många fall är det arbetsplatsen som är problemet. Jag ser ofta att människor blir sjuka eller skadade på grund av strukturella problem i samhället, till exempel ökade produktionskrav och nedskärningar som gör att väldigt många blir utbrända och utmattade. Framför allt de som jobbar inom vård och skola. Som socialistisk vårdarbetare är det väldigt viktigt att lyfta de här frågorna, säger Marja Forssman.
Omsorgens politik
En av de inbjudna föredragshållarna är Paula Mulinari, universitetslektor i socialt arbete på Malmö Universitet.
Hon beskriver ett fenomen som kallas omsorgens politisering.
– Man säger ”att göra motstånd är omsorg”. Ett exempel på omsorgens politisering är när till exempel sjuksköterskor går ihop och kräver bättre arbetsvillkor, med hänvisning till patienterna.
– Att betona att motståndet är en form av omsorg, för patienter, har visat sig var en framgångsrik strategi för att vinna allmänhetens stöd för kollektiva former av motstånd bland vårdanställda, säger Paula Mulinari.
Hon menar att det generellt finns en rädsla för att ta öppet politisk ställning.
– Det var som när Jimmie Åkesson skulle besöka akuten på Malmö Sjukhus 2014. De anställda protesterade och fick ihop en namninsamling med 750 namn. De ville egentligen diskutera rasismen, med det skulle ha uppfattats som för politiskt och istället hänvisade de till sjukvårdslagen och sa att SD utgör ett hot mot deras uppdrag att ge vård till alla oavsett hudfärg och ekonomisk status. Det är en strategi att hitta formuleringar i olika policys och lagar som man kan använda i politiskt syfte, säger Paula Mulinari.
Driver med riskkapitalister
Förutom föredrag och diskussioner finns också podcastworkshop på schemat på Socialistiska Vårdarbetares läger.
Olika avsnitt till podcasten Samhällskroppen (en tidning görs också med samma namn) ska produceras, och läkarna Roya Hakimnia och Darius Barimani ska spela in en satir om riskkapitalister inom vården. De låtsas att de ska diskutera öppnandet av en ny vårdcentral, och har svårt att hålla sig för skratt.
– Vi börjar i Stockholm, där man kan tjäna mest pengar på privat vård. Vi behöver förresten inte ens köpa upp en offentligt driven vårdcentral, vi kan vara nätdoktorer istället, säger Darius Barimani och Roya Hakimnia fyller i:
– Ja, vi kan chatta med våra patienter istället för att prata. Doktor Chatt kan vi heta. Patienterna får filma sina symptom och så kan vi instruera dem hur de ska behandla sig själva. På återbesöken via chatten kan vi använda olika emojis, om behandlingen gick bra en tumme upp, om de fortfarande är sjuka en ledsen emoji, säger hon.
Behovsbaserad vård
Gapskratten avlöser varandra men bakom satiren finns ett allvar.
– Privat vård är skälet till att den offentligt drivna vården går på knäna. Sjuksköterskor, som är den bärande vårdpersonalen för både vårdplatser och operationer, försvinner just nu till bemanningföretag och privata vårdbolag. Det är förståeligt eftersom de, till skillnad från Landstingets repressiva lönepolitik, inte har reglerad lönesättning och kan erbjuda högre löner, säger Darius Barimani.
Vikten av att formulera alternativ till det nuvarande sjukvårdssystemet är något som flera av lägerdeltagarna understryker. Socialistiska Vårdarbetare verkar bland annat för en bättre folkhälsa och en offentlig vård för alla som ges efter behov och som är fri från privata vinstintressen.
Läkaren Sten Axelson Fisk tror att en socialistisk vårdpolitik skulle tilltala både de som jobbar inom vården, patienter och anhöriga.
– En behovsbaserad vård är väldigt naturligt att organisera utifrån principer som tangerar de principer som vi som socialister kämpar för, säger han.
Torkel Rönndahl, läkarstudent vid Lunds Universitet som också forskar på Karolinska Institutet om hälsoeffekter vid otrygga anställningar
– Hälsa är en resurs, som likt många andra resurser, är ojämlikt fördelad i samhället. Det finns ingen anledning att tro den skulle bli mer jämlik för att kapitalismens logik träder in i vård och omsorg. Snarare tvärtom, och därför behöver vi vänstervårdarbetare organisera oss för att motverka det.
– Vi som arbetar inom vården är speciellt sårbara för exploatering, av den anledningen att vi alltid kommer att göra vårt yttersta för att ingen patient ska fara illa, även om det äventyrar vår egen hälsa. Vi ser ofta att sjuksköterskor slår knut på sig själva för att neddragningar inom vården inte ska drabba patienterna.
Maja Heide, sjuksköterska från Malmö
– Min bild är att vården under lång tid setts som opolitisk och att det bara finns ett sätt att organisera den. Men vården är en samhällsinstitution som helt och hållet bygger på politiska beslut. Som en socialistisk organisation inom vården ska vi formulera alternativ, för den politiska styrningen av vården är faktiskt inte huggen i sten utan det är vi som vårdpersonal, medborgare och patienter som kan ta makten och faktiskt forma hur vi vill att den ska se ut.
Viktor Mauritz, barnpsykolog i Uppsala
– Vården är ett politiskt konfliktfyllt fält. Vi som jobbar inom den ser dagligen konsekvenserna av olika politiska beslut och samhälleliga processer, till exempel migration och asyl som jag själv jobbar med. Jag tror att många andra vårdarbetare skulle tycka att det var väldigt skönt att få prata med varandra om de politiska problem som påverkar ens patienter.
Darius Barimani, ST-läkare i kirurgi, Karolinska Sjukhuset
– Vänsterorganisering behövs för att göra motstånd mot att välfärden ska drivas av privata intressen och tjäna pengar på patienters lidande. Som frihetlig socialist pratar jag med patienter och alla slags människor om hur situationen inom vården ser ut, och så har jag en blogg på Dagens Medicin där jag skriver vad jag tycker om dagens vårdpolitik.
Marja Forssman, allmänläkare från Göteborg
– Vi kan inte använda våra fackförbund som kamporganisationer i de frågor som vi tycker är viktiga, som till exempel vinstuttag i välfärden – som dränerar alla våra verksamheter och ett jättestort arbetsmiljöproblem för oss för att det försvinner pengar och personal. Detta eftersom Läkarförbundet organiserar både oss som är offentliganställda och de läkare som driver egna, privata mottagningar, och som kan göra stora vinster på sin verksamhet. Så därför är det viktigt att vi vänstervårdarbetare kan organisera oss på andra sätt och bygga upp nätverk. En annan viktig sak som vänsterorganisering utanför facket kan bidra till är att vi kan organisera oss med andra yrkesgrupper.
