Först ett ord som ska förklaras. BNP är bruttonationalprodukt. Det är alla varor och tjänster ett land producerar under ett år. När man skriver ”Procent av BNP” betyder det att utgiften eller inkomsten jämförs med den BNP vi haft eller som man räknar med att vi kommer att ha kommande år. Procent av BNP förklarar hur mycket vi satsar på en sak jämfört med den nya kraft, de nya resurser vi har i samhället under ett år. (Däremot säger BNP inget om vi gör bra eller dåliga saker med denna kraft. Men det är en annan diskussion).
1. Inkomster.
Som du ser växer offentliga sektorns inkomster år för år. Men som procent av BNP minskar det. Det betyder att den privata sektorn i Sverige får mer del av BNP än den offentliga. Redan vid första raden ser vi alltså Anders Borg presentera det som kallas minskad offentlig sektor. Eller nedskärningar.
Skatter och avgifter. Samma sak här. Eftersom BNP växer kommer skatter och avgifter öka inkomsterna. Men som procent av BNP sjunker skatterna. Vi lever alltså fortfarande i skattesänkningarnas tid.
Kapitalinkomster står rätt still. I praktiken betyder det att offentliga sektorns inkomst från det man äger ska minska som del av BNP. Varför? Tja en orsak kan vara att man ska sälja sånt man äger. Privatisera. En annan att man räknar med dålig vinst från statliga bolag. Kanske Vattenfalls förluster göms här. Men den stora posten är annars ränteinkomster. Offentliga sektorn lånar ju ut pengar till andra delar av offentlig sektor. Dessa intäkter finns här och de är viktiga när vi senare kommer till ränteutgifter.
Övriga inkomster är en blandning av väldigt många saker. Bland annat EU-inkomster, inkomster från privatiseringar med mera. Så på inkomstsidan kan vi i Anders Borgs papper se att stat, kommuner och landsting ska få mindre av den gemensamma kakan. Det behövs inget journalistiskt avslöjande för att se det. Siffrorna är redan presenterade här.
2. Utgifter.
När offentlig sektor får mindre del av BNP betyder det att utgifterna måste minska. Det är rätt rejäla siffror detta. Från 52,9% av BNP år 2009 till 47,4 % år 2018. Nu står inte den siffran här men BNP år 2018 ska i vårbudgeten beräknas vara 4 553 miljarder kr. Det betyder att de 5,5% procentenheter i minskade utgifter som procent av BNP betyder hela 250 miljarder mindre jämfört med om man hade stannat på 2009 års nivå.
Transfereringar och subventioner finns med tre underavdelningar. Här har Borg inte angett någon del av BNP, kanske för att det är rätt avslöjande. Näringslivet får högre ökning än hushåll och utland (bistånd som ofta är stöd till svenska företagsaffärer utomlands). Ordet transfereringar betyder bidrag. Det är alltså pengar som stat och kommuner skickar ut för att stödja olika saker. Men det är samtidigt pengar som kommer tillbaka i form av skatter och avgifter. När man ger bidrag till en arbetslös så äter ju inte den personen upp pengarna. De snurrar vidare i samhället och kommer till stor del tillbaka.
Konsumtion är ett annat ord för skola, vård och omsorg. Det är här offentliga sektorn gör alla satsningar på lärare, skola, sjukvård, äldreomsorg och barnomsorg. Även här har Borg missat att räkna på procent av BNP, men även denna siffra sjunker.
Investeringar är något helt annat. Det är att bygga vägar och sjukhus och kanske rentav järnvägar och skolor. Investeringarna ska ju ge inkomster längre fram, låga investeringar betyder att vi satsar lite på framtiden. Och det här är låga siffror. Investeringarna minskar som andel av BNP.
Ränteutgifter är en intressant rad. Här hittar du offentliga sektorns kostnad för den berömda statsskulden. I år betalas 35 miljarder ut i ränta till långivare. Men för att se om det är ett problem ska du jämföra med Kapitalinkomster. Dessa två siffror står egentligen mot varann, alla pengar staten har lånat kostar 35 miljarder i ränta, men alla de pengar offentlig sektor får i form av ränta på utlånade medel och aktieutdelningar är mycket mer. Offentlig sektor tjänar mer på sitt kapital än vad lånen kostar. Varje företag skulle vara nöjd med en sådan siffra. Offentlig sektor har helt enkelt inget problem med ränteutgifterna på statsskulden. Vilket denna sammanställning visar för alla.
3. Finansiellt sparande.
Det är det berömda överskottsmålet. Varje år ska staten ha ett överskott på 1% av BNP har man bestämt. Varför vet nog ingen egentligen. När staten har överskott betyder det ju att man tar in mer pengar från medborgarna än man använder.
4. Finansiell ställning.
De sista raderna är det stora avslöjandet. Normalt brukar journalister bara titta (om de tittar i tabellen) på raden Konsoliderad bruttoskuld. Eller med ett annat ord: Statsskulden. Som du kan se minskar den som andel av BNP. Sverige har en mycket liten statsskuld jämfört med andra länder. Men fortfarande är det idag över 1 500 miljarder kronor staten lånat.
MEN!
Nästa rad gömmer en annan berättelse. Här ser du plötsligt nettoställning. Här har finansdepartementet tagit statsskulden och sen dragit ifrån alla pengar och andra värdepapper offentlig sektor har. Summan blir Nettoställning. Och det absurda är att du då ser att det finns ingen statsskuld. Nettot är positivt (annars skulle det varit ett minus framför siffrorna). Staten har stora lån, visst, men offentlig sektor har tillsammans mer pengar än vad man har lånat. I år 849 miljarder. Det här är den verkliga summan som offentlig sektor har att använda för investeringar eller andra satsningar.
Denna tabell är alltså inget hemligt. Den publiceras varje halvår och alla kan läsa. Det är så med ekonomi. Det mesta finns att diskutera. Den stora frågan är varför inte fler läser manualen.
