Hårda kritiken mot Klarna: Normaliserar konsumtion på kredit
Bild: Carl-Olof Zimmerman/TT
Dagens ETC
Snart lanserar kreditjätten Klarna lojalitetsprogrammet Vibe i Sverige. Tanken är att löften om förmåner ska få fler kunder att betala sina räkningar i tid – bli mer ansvarsfulla shoppare, helt enkelt. Men enligt före detta bankmannen Michael Zell är frågan snarare hur ansvarsfull Klarnas verksamhet i grund och botten egentligen är.
”Shoppa smart. Tjäna vibbar. Lev gott. Gå med i Vibe, Klarnas förmånsklubb.”
Med ovanstående löften om en skönare livsstil, om ”otroliga förmåner” för den som går med, om att ju fler ”vibes” du skrapar ihop, desto fler belöningar får du, har den svenska betaljätten Klarna raggat ihop över fyra miljoner medlemmar i USA och Australien.
”Succé”, kallar Klarna detta och lovar nu att svenskar snart ska få möjlighet att leva lika gott på sitt shoppande som amerikaner och australiensare sägs göra.
– Med vårt lojalitetsprogram hjälper vi konsumenter att få ut mer av varje krona de spenderar. Vi vill aktivt uppmuntra konsumenter att betala för sina köp i tid, vilket gör hanteringen av pengar både roligt och engagerande, förklarar Camilla Giesecke, chief expansion officer på Klarna, i ett pressmeddelande inför programmets lansering på nio nya marknader, Sverige ej inräknat – hit väntas vibbarna nå först mot slutet av 2022.
Växer snabbare än intäkter
Uppmuntran till att betala i tid är säkert en klok åtgärd. Klarna har anklagats för att tjäna pengar på höga påminnelse- och förseningsavgifter till de kunder som återkommande betalar för sent. Och att sådana finns i överflöd står utom tvekan.
När Svenska Dagbladet i höstas kartlade Klarnas kreditförluster – utlånade pengar till kunder som bolaget inte räknar med att få tillbaka på grund av låntagarnas bristande betalningsförmåga – visade det sig att dessa växer betydligt snabbare än Klarnas intäkter. Under de tre första kvartalen 2021 ökade kreditförlusterna med 83 procent jämfört med samma period 2020, från 1,6 till 2,9 miljarder kronor. Medan intäkterna endast ökade med 40 procent, från sju till tio miljarder kronor.
På en direkt fråga om lojalitetsprogrammet kommer att bidra till minskade kreditförluster undviker Filippa Bolz, communications manager på Klarna, ordet ”kreditförlust”, men säger att deras målsättning är att kunder ska betala sina räkningar i tid och att de därför gjort ett antal ”produktförbättringar” under 2021.
– Vi la till fler vänliga påminnelser om kommande förfallodatum, vi tog bort alla onödiga avgifter på vår delbetalningsprodukt och vi tog bort alternativet att betala med revolverande kredit, alltså utan slutdatum. Våra siffror indikerar att enbart det faktum att vi tagit bort revolverande kredit kommer resultera i att kunder betalar av köpen 20 procent tidigare jämfört med tidigare, säger hon.
Utifrån det ungdomliga språk och de bilder ni använder när ni marknadsför Vibe i USA får man intrycket att ni riktar er till yngre kunder. Är det verkligen den ekonomiskt mest pålitliga gruppen?
– Vi riktar oss inte till en särskild målgrupp. Syftet med det lekfulla uttrycket är att uppmuntra våra kunder att upptäcka de olika verktyg som finns i Klarnas app och helt enkelt göra all typ av ekonomisk planering lite roligare.
Michael Zell, styrelseordförande i Svenska Skeppshypotek och tidigare vice vd i Handelsbanken, är inte närmare insatt i Klarnas lojalitetsprogram och vill därför inte uttala sig om det specifikt. Däremot ser han i Klarnas och liknande företags verksamhet något oroväckande.
– Det jag vänder mig emot är normaliseringen av konsumtion på kredit, att Klarna ser kreditförluster som varande helt i sin ordning så länge intäkterna är större. Jag har naturligtvis inga problem med att man köper en bostad eller en efterlängtad semesterresa på 50-årsdagen på kredit. Ibland ser livet ut så att man behöver ta ett lån. Men idag tar många en kredit så fort de behöver pengar, säger han.
Skuldfälla
Med andra ord: aktörer som Klarna ökar risken att människor börjar konsumera mer än vad plånboken tillåter, för att det sätts i system och dels för att många i slutänden hamnar i en skuldfälla som är svår att ta sig ur.
– När man inte har pengar till allt, och det här gäller alla, så sker en omedveten prioritering. Jag köper det jag har råd med och det jag inte har råd med det köper jag inte. Den prioriteringen upphör när det blir så enkelt att få krediter. Valet jag borde ha gjort i förväg tar kreditföretaget hand om och de gör det smärtfritt för mig att låna. Och har du inte pengarna och har du inte gjort den prioriteringen så är det för sent sen när fakturan kommer.
– Jag tycker det systematiska underlättandet av krediter för konsumtion är väldigt tveksamt. Det som händer är att skulder byggs på när krediter är så lättillgängliga. Det är väldigt få av oss som har råd med allt, men i Klarnas och snabblåneföretagens reklam framställs det som normalt att ha det.