– En sådan reform får inte samma effekt i glesbefolkade områden, eftersom det är svårt att ha en lika effektiv kollektivtrafik på landsbygd. Människor använder transporter när de ska någonstans, till jobbet, till skolan eller fritidsaktiviteter. Om kollektivtrafiken då inte är lika tät på landsbygden så att man kan pricka in buss eller tåg till jobb eller skola, då är det en utmaning som kanske inte går att lösa genom slopade avgifter, säger Désirée Nilsson, som forskar om kollektivtrafikens samhällseffekter.
– Dessutom tycks det vara cyklister och fotgängare i större utsträckning än bilister som väljer kollektivtrafiken, säger hon.
Anders Wretstrand är kollektivtrafiksforskare vid Lunds universitet. Han är inne på samma spår, även om han poängterar att frågan är komlex.
– Det är oftast inte priset som är avgörande i lands- och glesbygd, utan snarare att du ska få livspusslet att gå ihop. Kollektivtrafiken kan göras till ett mer attraktivt komplement, nolltaxa kan locka några att resa mer men de kommer inte att sluta använda bilen så klimateffekten blir begränsad, säger han.
Ökat med 300 procent
Erfarenheter från Avesta vittnar dock om någonting annat än vad forskningen tycks visa. Avesta, som till stor del är glesbefolkat, införde avgiftsfri kollektivtrafik på alla busslinjer inom kommunen år 2012. Sedan införandet har resandet ökat med 300 procent och var tredje bussresa är en tidigare bilresa. Flera av de busslinjer som ökat mest går till kommunens ytterkanter och även den anropsstyrda trafiken är gratis.
– Största fördelarna är miljönyttan och den ökade jämlikheten. De grupper som åker mest är traditionellt de som är svagare ekonomiskt. Dessutom ser vi sociala effekter i och med att människor tar sig till aktiviteter som de inte gjort tidigare, säger Lars Isacsson (S), kommunstyrelsens ordförande.
Avesta har ett utvecklat samarbete med Estland, som är på väg att införa nolltaxa i kollektivtrafiken på nationell nivå.
Skulle det vara positivt ur landsbygdssynpunkt om Sverige gjorde som Estland?
– Jag är inte så van att ha riksperspektivet men för oss fungerar det bra, även i glesbefolkade delarna av kommunen. Nu är även våra grannar Sala och Fagersta på väg att införa detta så vi kan komma att se en stor-region med avgiftsfri kollektivtrafik och på sikt kanske än fler kommuner ansluter, säger Lars Isacsson.
”Positiva erfarenheter”
En annan kommun som har laborerat med olika varianter med avgiftsfri och kraftigt subventionerad kollektivtrafik är Jokkmokk.
– När vi har gjort det subventionerat i Jokkmokk innebär det att vi har gjort det möjligt för fler att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Vi har positiva erfarenheter, säger Robert Bernhardsson (S), kommunstyrelsens ordförande, som dock inte vill se det på nationell nivå.
– Att göra det på riksplanet skulle inte gynna landsbygden. Resultatet skulle bli att glesbygdsbor subventionerar
storstadsbor, eftersom mer pengar skulle gå till stora städer där kollektivtrafiken är mer välutvecklad. En sådan åtgärd skulle i så fall behöva bygga på en differentierad skatt för transporter
i glesbygd, för att inte alla offentliga medel ska koncentreras ännu mer till storstäderna, säger han.
