Trots att skattesänkningar visade på goda effekter i form av ökad efterfrågan på reparationstjänster och minskat avfall enligt regeringens utredning, ansåg Tidögänget att momssatserna skulle anpassas till en mer ”enhetlig” nivå. Med de ökade skatteintäkterna var tanken att finansiera satsningar på till exempel klimat och energi – något de minst sagt misslyckats med sett till de senaste klimatrapporterna.

”Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås”, skriver det klimatpolitiska rådet i årsrapporten som presenterades vid en pressträff i mars. 

Beslutet om momshöjning fick stort utrymme i media och skarp kritik av oppositionen och flera branschorganisationer. I en artikel på Avfall Sveriges hemsida, publicerad 2022, sägerorganisationens rådgivare Åsa Hagelin att skomakare, cykelreparatörer och sömmerskor riskerar att drabbas hårt av momshöjningen eftersom småföretagare är mer sårbara för den sortens incitament. Förslaget om att höja beskattningen av cirkulärt arbete sände också ”helt fel signaler till invånarna”, enligtÅsa Hagelin. 

”Ingen vill laga en billig tröja”

Skomakaren Roine Idefjord ser inte att momshöjningen påverkat hans verksamhet i någon större utsträckning.    

– Det är ju mode att lämna in sina grejer numera. På senaste tiden har jag haft flera unga kunder. Jag hoppas att det inte bara är en trend utan något som håller i sig. 

Hans upplevelse är att fler börjat reagera på priserna men inte i utsträckningen att de påverkar efterfrågan på hans service. 

– Kunderna är ju de som drabbas hårdast men jag har fortfarande saker att göra om man säger så. Men visst är man mer benägen att kasta ett par skor ifall de blir för dyra att reparera, säger han, och tillägger att han har tur som har en etablerad kundkrets.

– Det har nog slagit betydligt hårdare mot nya verksamheter. Vi har funnits här sedan 1975.

Fikri Onar och hans fru öppnade sitt skrädderi 2005. De hör också att kunder kritiserar priserna i större omfattning än tidigare. Men för dem skedde det stora skiftet i samband med pandemin. 

– Varje dag försöker människor att pruta ner priserna och så var det inte innan corona. Men folk har också mindre pengar nu än förut och det är samma sak för mig. Jag betalar dubbelt så mycket för blixtlås och tråd, jämfört med tidigare år, säger Fikri Onar. 

Hans stora farhåga är att prisökningarna ska hämma den cirkulära ekonomin. Samtidigt upplever han inte att verksamheten går på knäna för momshöjningen. 

– Ingen vill laga en billig tröja om de kan hitta en ny för samma pris som mina tjänster. Men jag har det bra. Folk vill fortfarande laga sina dyrare kläder hos mig, säger Fikri Onar.

Hjälps av ökad cykelpendling

När mervärdesskatten infördes fanns viss oro för kundernas reaktioner, säger cykelreparatören Jonas Fransson. Men de senaste åren har intäkterna bara ökat. 

– Vi har inte märkt av något inkomsttapp, tvärtom. Folk cykelpendlar mer och mer vilket nog började under corona. Klart att folk kan bli upprörda över kostnaden för ett punkterat däck men så har det alltid varit, säger han. 

Cykelverkstadschefen Eddie Blixt, delar uppfattningen om att cykeltrenden växer sig allt starkare. Hans verkstad har inte påverkats av momshöjningen heller. 

 De missnöjda kundreaktionerna kommer i huvudsak från ägare till standardcyklar.

–Priset på bakhjul för en vanlig dam- eller herrcykel gick upp med en tusenlapp från en månad till en annan. Köpte du cykeln för 8 000 känns det kanske inte ekonomiskt försvarbart att betala så mycket. Men äger du en elcykel för 50 000, då är tusen spänn hit och dit inte särskilt mycket i sammanhanget.