Grekland vs. Tyskland

Reformvilja

När organisationen OECD varje år mäter länders reformvilja, hur många av institutionens rekommendationer till respektive land som varje land genomfört, har Grekland de senaste åren hamnat i topp. Tyskland däremot har hamnat långt ner på listan.
Kostnaden för arbete

Tyskland har drivit en löneåterhållsam politik som drabbat arbetare och sänkt kostnaderna på arbete. Men kostnaden för en arbetad timme har mellan 2004 och 2014 i Tyskland ökat från 27 till 31 Euro, medan den i Grekland sjunkit från 15 till 14 euro. Grekerna jobbar också mest per år, drygt 2 000 timmar per person och år. Tyskland ligger på knappa 1 400 timmar per person och år. Tyskland har en högre produktivitet. Angela Merkel framhåller ofta Tysklands strukturreformer på 2000-talet som det lysande exemplet. Vad Tyskland gjort bör krisande länder ta efter. Men många ekonomer menar att strukturreformerna inte alls är det som ligger bakom Tysklands ekonomiska återhämtning och att det finns dåligt eller inget stöd till att rekommendera liknande reformer till krisande länder i södra Europa.

Pensionsålder

Merkel började sin politiska bana med att höja pensionsåldern till 67, men införde nya regler 2014 som tillåter pension från 63 års ålder och i vissa fall 61 års ålder även om normen är 67. Något hon kritiserats för av åtstramningsförespråkare. Den genomsnittliga pensionsåldern var dock 62,4 2010. Greklands genomsnittliga pensionsålder var 2009 61,5, strax över EU-medel. Pensionsåldern i Grekland är höjd till 65, med full pension endast från 67 (I Sverige är snittet 64 år).

Privatiseringar

Grekland måste enligt de nya kraven genomföra privatiseringar för 50 miljarder euro. Bland annat kräver EU att Grekland säljer öar och hamnar. Det är svårt att jämföra hur stor del av den grekiska ekonomin som är ägs av staten. Klart är att Tysklands statliga ägande ligger på omkring 50 procent av BNP och att värdet på det statliga ägandet har ökat de senaste tio året. I höstas stoppade Tyskland privatiseringen av järnvägsoperatören Deutshe bahn, med hänvisning till att det inte var rätt tid att privatisera.

Statsskuld

Greklands stadsskuld  låg enligt Eurostat i slutet av 2014 på 320 miljarder euro och 177 procent av BNP. Tysklands statsskuld uppgick samma period till 2 170 miljarder euro och 75 procent av BNP. Frankrikes stadsskuld ligger på 2 131 miljarder euro och på 95 procent av BNP, Sveriges på 39 procent av BNP och uppgår till omkring 160 miljarder euro. Lägst statsskuld har Estland på 2 miljarder och 10,5 procent av BNP.