– Men min fascination och förvåning började blandas med förakt. Deltagarna framstår ofta som väldigt korkade, tar man ett trettonde lån när man inte kan betala de tolv tidigare så tänkte jag att då får man skylla sig själv, säger Lena Pettersson till Dagens ETC.

Det blev klart för henne att överkonsumtion inte var den vanligaste orsaken till överskuldsättning, det handlar om helt andra saker – saker som kan drabba nära nog vem som helst.

– De absolut vanligaste anledningarna är sjukskrivning, arbetslöshet och skilsmässa. Det är saker som ingen, varken du eller jag, kan vara säkra på inte kommer att hända oss. 

– Sker de här sakerna nära varandra och i en lågkonjunktur eller under en coronapandemi är riskerna stora att man hamnar i en situation som är mycket svår att ta sig ur. Det har väldigt lite att göra med konsumtion av hämtpizzor eller lyxiga charterresor.

Moraliskt problem

Trots att det finns en rad åtgärder som utan alltför stora kostnader skulle kunna hjälpa människor som fastnat i skuldfällor görs väldigt lite. I Sverige ses skuldsättning som ett moraliskt problem, man ska inte sätta sig i skuld om man inte klarar av att betala tillbaka. Punkt slut, oavsett skäl. Där är Göran Perssons ord om att den som är satt i skuld är inte fri centrala. Men i andra länder, till exempel i USA, har man en helt annan syn – att skuldsättning framförallt är ett finansiellt problem.

– I Sverige talar vi om vandel och leverne medan man i USA där ser på det strikt affärsmässigt och inte moraliskt, säger Lena Pettersson.

I USA kan en privatperson gå i personlig konkurs och få sina skulder avskrivna om det inte finns olagligheter bakom. Där talar man om möjligheterna till en ”nystart” efter att ha gått igenom personens ekonomi och bedömt möjligheterna till att hen ska kunna reda upp situationen. 

– Det påminner mycket om hur vi ser på företag som faktiskt kan gå i konkurs utan att moraliskt anklagas. Men i Sverige gäller inte det privatpersoner – istället döms många av de högst skuldsatta till livslång fattigdom.

– När det gäller företag talar man om rätten att misslyckas, att en konkurs till och med kan vara bra för en entreprenörs framtida affärsutveckling. Men det gäller inte privatpersoner.

I andra länder är det maffian som kräver in spelskulder – i Sverige gör Kronofogden det.

I USA kan en husägare som inte klarar av att betala sina bolån lämna nycklarna till banken och bli av med sina skulder – i Sverige finns låneskulden kvar tills den är betald.

Kronofogden som maffian

Det finns också andra skillnader mellan Sverige och andra länder i hur man ser på skuldsättning och hur samhället behandlar det, säger Lena Pettersson.

– I Sverige har vi en fantastiskt effektiv statlig institution, Kronofogden, som driver in skulder till långivaren, säger Lena Pettersson. Vem som helst kan för en låg avgift använda sig av Kronofogden oavsett vad det är för typ av skuld. I resten av EU är det bara Finland som delvis tillhandahåller en sådan tjänst.

– Kronofogden frågar inte utan driver in beloppen om inte den skuldsatte själv nekar till skulden och kräver en undersökning. Det innebär till exempel att spelföretag kan kräva in spelskulder från förlorare – trots att det är förbjudet att spela på kredit. I andra länder är det maffian som kräver in spelskulder – i Sverige gör Kronofogden det.

Men inte nog med det, några av de mest lönsamma affärerna görs av inkassoföretagen när de köper eller övertar skulder, genom att regioner säljer sjukvårdsräkningar och storbankerna säljer förfallna lån.

Inkassoföretagen betalar för lånen och kräver sedan in pengarna från låntagarna, men har då lagt på olika avgifter för sitt arbete och sina kostnader. I boken redogör Lena Pettersson för hur Sveriges Kommuner och Landsting, idag SKR, träffade ett avtal med inkassoföretaget Intrum om att hantera kommuninvånarnas obetalda räkningar för t ex sophämtning och sjukvård.

Enligt avtalet betalade Intrum 253,80 för varje inkassoärende de fick överta. När Intrum tar hand om en skuld har de rätt att lägga på en inkassoavgift på 180 kronor. Tar Intrum den vidare till Kronofogden kan lägga på ytterligare 380 kronor i inkassoavgift.

Lönsamt med inkasso

Följden blev en aldrig tidigare skådad omfattning på ansökningar till Kronofogden för kommunala räkningar. Även de som betalat grundbeloppet för sin räkning men gjort det för sent togs till Kronofogden av Intrum för indrivning av inkassoavgiften. Det blev en mycket lönsam affär för Intrum.

Många av de som drabbades fastnade i skuldfällor för lång tid, ibland för alltid.

– Samhället bestämmer hur det här ska hanteras. Skuldsättning är dyr för samhället, det kostar många miljarder att människor blir sjuka, att de tar livet av sig, att de tappar hoppet, att de inte kan arbeta och inte vara där för sina barn – och detta oräknat lidandet för dem.

– Om vi ser kallt på det så har Riksrevisionen räknat ut att samhället förlorar stora pengar på att låta det här fortsätta.

För det är klart och fastslaget i många forskningsrapporter att när flera hundra tusen människor i Sverige tvingas leva i fattigdom under många år utan att kunna ta sig ur sina skuldberg så leder det till lidande, förkortad livslängd och ökad sjuklighet.

Lena Pettersson är dock inte optimistisk när det gäller att något ska göras för att förändra den här situationen:

– Trots att det här handlar om att en kvarts miljon människor i Sverige har varit överskuldsatta i fem år eller mer och inte kunnat ta sig ur det så görs väldigt lite. Det tas något initiativ då och då men sedan händer inget mer.

Konsekvenser hela livet

Under tiden fortsätter skuldsättningen. Kraven på långivaren är nästan obefintliga, det räcker om de lämnar över avtal där alla kostnader och avgifter räknas upp så har de fullgjort sin plikt. Allt hamnar på låntagaren som ska sätta sig in villkoren och bedöma om hen klarar av att betala lånet.

I många fall borde det vara självklart för den som ger lånet att det inte fungerar, låntagaren är överskuldsatt och tar nya lån för att betala räntor på gamla samtidigt som den totala skulden hela tiden ökar. Man lämnar till Kronofogden och löneutmätning eller liknande bestäms – ofta för resten av livet för den skuldsatte.

Att arbeta med det här har gjort att Lena Pettersson tittat på sin egen situation.

– Jag har ett bostadslån som är så stort att jag inte riktigt kan ta det på det allvar som det förtjänar. Jag tänker ofta på det. Jag är skuldsatt men är inte överskuldsatt, liksom de flesta av oss skulle jag tro.

– Men det jag upptäckt är att gränsen mellan att vara skuldsatt och överskuldsatt är otroligt tunn. Det kan välta på några månader.