Gräddfil för rika skattesmitare

Tillsammans beräknas de smita från 7 miljarder kronor i skatt varje år. Lågt räknat.

Men trots att det klassas som grovt skattebrott att undanhålla mer än cirka 400 000 kronor, erbjuds de förmögna svenskarna att redovisa sina dolda miljoner straffritt.

– Det är fruktansvärt upprörande att rika människor kan komma undan så lätt och ta del av en välfärd som de undviker att bidra till. Jag skulle önska att det fanns en starkare folklig opinion som ifrågasätter de allra rikastes beteende. Det finns en jakt på sjuka och arbetslösa, men jämfört med vad de här människorna har gjort finns det inga proportioner. Tyvärr har vi inte det upproret i Sverige, säger Leif Jakobsson (S), vice ordförande i skatteutskottet, till Dagens ETC.

Är det dags att återinföra förmögenhetsskatten?

– Inte i det här läget. Vi ser inte att det finns politiskt stöd för en sådan diskussion.

Generösare än andra länder

Sverige har, i jämförelse med andra Europeiska länder, en förhållandevis generös hållning. Den som i åratal haft oskattade miljoner utomlands och känner sig orolig för att åka fast kan enkelt göra en självrättelse och redovisa utebliven skatt sex år tillbaka för skatteverket utan att riskera några juridiska påföljder.

Det skiljer sig från de flesta andra länder där rättelser i efterhand vanligtvis innebär åtminstone en straffskatt och i vissa fall betraktas som brottsliga, även om man själv anmäler.

Men finansminister Magdalena Andersson ser ingen anledning att förändra det svenska systemet, som i praktiken blivit en amnesti för dem som begått grova skattebrott i skatteparadis. Bättre att det betalar, än inte alls, menar hon.

– Här har vi en annan tradition. I Sverige har vi fokus på att det ska bli rätt, snarare än straff, säger Magdalena Andersson till SVT.

2007 tog Alliansen bort förmögenhetsskatten, vilket också innebar att redovisningsplikten av förmögenhet försvann.

Sedan dess har Sverige dock lyckats skriva avtal med i princip samtliga skatteparadis om informationsutbyte om vilka personer som har konton och tillgångar där, vilket gjort att risken för att åka fast ökat markant.

Men trots att Skatteverket därmed fått stora möjligheter att avslöja fuskarna och driva in pengarna själva har erbjudandet om straffrihet legat kvar.

”Skillnaden är markant”

De pengar som kommit in till Sverige igen efter självrättelser har inneburit ett tillskott på 1,8 miljarder kronor till statskassan.

– Det finns nu ett väldigt mycket större inflöde av pengar från länder som Luxemburg nu jämfört med för några år sedan, den skillnaden är markant. Vi tror att det delvis beror på självrättelserna, men också på att skatteklimatet för de som har stora förmögenheter har förbättrats, bland annat på grund av avskaffandet av förmögenhetsskatten, säger Göran Haglund vid skatteverket.

Haglund tror inte att ett återinförande av förmögenhetsskatten skulle göra det enklare för Skatteverket att bekämpa skattesmitare, men däremot om redovisningsplikten för förmögenhet återinfördes.

– Men just nu är ambitionen allt mer att man inte ska behöva lämna så mycket uppgifter, så jag tror att det är osannolikt. Det finns ingen politisk vilja, säger han.

• 19 000 undersköterskor i äldreomsorgen.

• Skolgång för 76 000 mellanstadieelever, med allt inräknat – lärare, lokaler, skolböcker och lunch.

• Sveriges alla idrottsföreningar med hela barn- och ungdomsidrotten – gånger sex.

• Mer än Sveriges alla kommunala idrottsanläggningar – planer, hallar och joggingspår.

• Hela elevhälsan med landets alla skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och skolpsykologer – gånger tre.

• Kustbevakningen med dess 23 kuststationer, fartyg, flygplan och personal – gånger fem.