Förhandlingarna om det transatlantiska handelsavtalet TTIP har pågått i två år. Lika länge har avtalet debatterats och kritiserats. Förespråkarna menar att alla länder som ska ingå i det som kan bli världens största frihandelszon kommer att vinna ekonomiskt på avtalet, medan kritikerna menar att de enda vinnarna är de storföretag som gynnas av att handelshinder försvinner. De menar bland annat att avtalet riskerar att skada arbetsrätten och urholka miljöskydden. Arbetet med TTIP har också fått massiv kritik för att insynen från början var så gott som obefintlig.

– Efter all kritik har många av dokumenten offentliggjorts, så öppenheten har blivit bättre. Men fortfarande är ett problem att de man har talat med under arbetet med avtalet till stor majoritet är ekonomiska särintressen från näringslivet och industrin, medan betydligt färre är forskare eller miljöorganisationer, säger Rikard Allvin, författare till tankesmedjan Katalys rapport ”I frihandelns goda namn”.

Han påpekar också att det är tveksamt hur stora de ekonomiska vinsterna egentligen blir för TTIP-länderna. En rapport från myndigheten Kommerskollegiet visar att det för Sveriges del handlar om en väntad tillväxt på 0,2 procent av BNP till år 2030.

– Det är åtta miljarder kronor, alltså hälften av vad rotavdraget kostar idag. Och det är dessutom i det mest optimistiska scenariot. Inte riktigt den vitamininjektion som skulle ta ett land ur ekonomisk kris, säger Rikard Allvin.

Fler stora avtal

Men samtidigt som TTIP har varit relativt omdebatterat i Sverige, har det varit tystare om de tre andra stora handelsavtalen som ska förhandlas under 2016 – TTP, TISA och CETA. På många sätt liknar de TTIP, skillnaderna är framförallt att det är olika länder som ingår. De tre andra är heller inte riktigt lika omfattande som TTIP.

– CETA är ungefär som TTIP, med skillnaden att det är ett avtal mellan Kanada och EU istället för USA och EU. Här kan man befara att Kanadensisk export från oljesand kan tillåtas och att EU då underminserat sin egen lagstifning för att möjliggöra detta, säger Rikard Allvin.

En del av kritiken mot TTIP har också handlat om den mekanism i avtalet som gör det möjligt för företag att stämma stater. En sådan del finns även i TTP. Där är skrivningen ännu mer uppenbart utformad till företagens fördel än i till exempel CETA, menar Rikard Allvin.

– Det är formulerat utifrån att handelsvinst går före allt annat. Går de här avtalen igenom kan vi räkna med att det kommer bli lättare för företag att stämma stater och att göra det utanför de nationella domstolarna.

”En katastrof”

TTP-avtalet har fått stark kritik i de länder som kommer innefattas. Nick Dearden, chef för organisationen Global Justice Now, säger i ett uttalande att det bara är storföretagen som kommer att vinna på avtalet.

– TTP är en katastrof för jobb, miljö och vår demokrati. Det är ännu ett steg i näringslivets maktövertagande av samhället. TTP har mindre med att sälja fler varor att göra, och mer med att skriva om reglerna för den globala ekonomin till förmån för storföretagen, säger Nick Dearden.

Gemensamt för de fyra avtalen är också att övriga världen kan påverkas negativt om de blir av.

– Det som händer är att handeln flyttar på sig. Om EU och USA börjar handla mer med varandra till exempel så görs det på bekostnad av att man minskar handeln med andra tredjepartsländer i Afrika och mellanöstern, säger Rikard Allvin.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

De fyra handelsavtalen

TTP (Trans-Pacific Partnership)

• Avtal som omfattar USA, Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland, Brunei, Malaysia, Vietnam, Singapore, Chile, Mexico, Peru. Det motsvarar 40 procent av den globala ekonomin. Avtalet klubbades i höstas, men än har inte ländernas politiska församlingar godkänt det. Liknar på många sätt TTIP – syftet är framförallt att få bort handelshinder på områden som läkemedel, jordbruk och bilar. Kritikerna ser risker att löner, miljö och arbetarskydd påverkas negativt, likaså att storföretagens makt blir för stor. Mycket av kritiken mot TTP handlar också om internet och integritet. Enligt experter kan formuleringarna i avtalet innebära att undersökande journalister och visselblåsare kan straffas om de via en dator avslöjar och sprider information om storföretags brottslighet.

TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership)

• Avtal mellan USA och EU. Avtalet går ut på att minska handels- och investeringshinder mellan EU och USA, för att på så sätt öka handeln mellan parterna. Det handlar till stor del om att harmonisera reglerna mellan EU och USA, till exempel att göra undantag från regleringar som idag gör handel omöjlig eller svår. Det kan handla om att EU har krav på att en viss tillsats inte får användas i livsmedel – krav som USA inte har och som gör att de inte kan sälja livsmedlet till EU. En särskilt kritiserad del i TTIP-avtalet är tvistelösningsmekanismen ISDS, som innebär att företag kan stämma en stat om staten inför nya lagar som gör att värdet av företagens investeringar påverkas negativt. Alla skiljedomsmål mellan stater och företag avgörs av särskilda internationella domstolar som står över nationella lagar.

TISA (Trade in Services Agreement)

• Omfattar 32 länder i Europa (EU-länderna och Liechtenstein, Norge och Schweiz), 7 i Asien (bland annat Kina, Japan, Korea, Israel), 5 i Nordamerika (USA, Kanada, Mexico, Costa Rica, Panama), 3 i Sydamerika (Colombia, Chile och Peru), samt Australien, Nya Zealand och Mauritsius. Förhandlingar har pågått sedan 2013 och EU och USA är pådrivande parter. Avtalet fokuserar på tjänstehandel och omfattar alla tjänster förutom flygtransporter och till exempel polis, militär och myndighetsutövning. Målet är att det ska gå att handla med så många tjänster som möjligt. Även här menar kritikerna att avtalet riskerar att gå ut över både klimatet och arbetsrätten. Flera fackliga organisationer menar att det handlar om ett avregleringsavtal, och i Uruguay var den fackliga kritiken så stor att landet har lämnat förhandlingarna.

CETA (Comprehesive Economic and Trade Agreement)

• Frihandelsavtal mellan EU och Kanada. Avtalet är färdigt och underskrivet, och genomgår nu juridisk korrekturläsning. Den lär bli klar i vår, och därefter tar beslut om avtalet ska antas. Också här liknar kritiken den mot TTIP: avtalet är skrivet för att gynna storföretagen samtidigt som det kan gå ut över miljö och människor, och förhandlingsprocessen har fått kritik för att vara svår att få insyn i och därmed vara odemokratisk. Vissa menar att CETA är bättre utformat än TTIP eftersom det är lättare att förhandla med Kanada, men samtidigt finns det de som är oroliga att fler företag kommer stämma länder i EU – särskilt eftersom USA har många dotterbolag i Kanada.