Går vi emot en ny börskrasch?

Egentligen räcker det med att titta på kurvan här bredvid. Den som är dramatiskt lagd kan alltså förvänta sig att snart få höra ropet ”all time high” i ­affärsmedier – och kanske också läsa rubriker som ”Börsen har mer att ge” eller ”Institutionerna ser aktier som hetaste placeringen” (Dagens Industri 16/12). Men diagrammet visar också baksidan av glädjen. Drar man ett streck från de högsta punkterna 2001 tyder ju de snarare på att... inget händer. Börsen stiger och kraschar och stiger och kraschar och...

Men hur kan börserna stiga utan att företagen och ekonomin faktiskt växer?

Börser verkar stiga bäst i ”fel tider”. Analytikernas förklaring är att placerarna helt enkelt efter en tids rädsla börjar köpa aktier i tron att ”snart vänder det”. Och eftersom många placerare gör att börsen stiger kommer intresset från andra att öka och ännu mer kapital flyter in. ”Framgång föder framgång”. även om framgången bara är en bubbla.

En alternativ förklaring är att det finns för mycket pengar som inte går till verkliga investeringar. Särskilt i en tid då staten skickar in billiga pengar till bankerna. Banker lånar utan egentlig ränta från staten och lånar sedan ut till högre kostnad. Tanken är att det ska stödja investeringar. Men i ett läge med stillastående marknad blir lånade pengar något som flyttas direkt till börserna.

Det finns också större förändringar bakom att västvärldens stora börser beter sig alltmer ryckigt. Vi använder då begreppet spekulationsbomb.

Vi har en investeringsstrejk

Det handlar om att samhället under en lång tid, flera decennier, konsekvent flyttat pengar från produktion och offentlig sektor, till kortsiktiga finansplaceringar.

Samhället har inte ont om pengar, men de används inte till ny forskning, nya produkter eller ny teknik. Vi får en slags investeringsstrejk där vinster istället ska växa på en verksamhet som inte producerar något nytt.

Lustigt nog är bostäder den spelform som blir mest kortsiktig i en sådan här ekonomi. Ständig ökning av bostadspriser (som ju annars är en långsiktig investering) blir en nödvändig del för att hjulen ska kunna snurra allt snabbare.

Börsens uppgång går också parallellt med uppgång på fastigheter. I Sverige är det under det sista året just kontorsfastigheter som blivit extra eftersökta som placeringar. Detta utan att ekonomin och därmed bristen på kontor ökat. Och fallet från en lönsam kontorsskrapa till en halvtom är väldigt kort.

Smäll för löntagare

Ett land kan klara en börskrasch utan större problem så länge det finns en stor offentlig sektor som kan hålla ekonomin igång och om landet har låg arbetslöshet. Men i ett samhälle med hög arbetslöshet och små offentliga investeringar kan en krasch förvandlas till något mycket större.

Just nu i början på året flyttas ytterligare miljarder från svenska pensionssparares konton till framför allt placeringar på börsen via vårt pensionssystem. Det kan ge en injektion åt börsen, men gör bara att smällen för löntagarna blir större vid en kraftig nedgång.

Börskraschen är ett scenario som inte kommer att drabba de som lämnar spelplanen i tid. Men för alla andra kan det bli en dyr historia.

Johan Ehrenberg, Sten Ljunggren