BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Under 2015 sökte han en tjänst som lektor i socialrätt på Södertörns högskola. Högskolan kom fram till att han var den mest kvalificerade sökanden, men efter att ha beräknat att kostnaden för teckenspråkstolkar skulle landa på en halv miljon kronor om året nekade högskolan Richard Sahlin tjänsten.

Diskrimineringsombudsmannen tog sig an fallet och drev det till Arbetsdomstolen. I oktober 2017 kom domen. Enligt AD har inte Södertörns högskola diskriminerat Richard Sahlin, eftersom de åtgärder som högskolan skulle behöva vidta inte var skäliga.    

Rickard Sahlin är upprörd:   

– Teckenspråkstolkning är en typisk anpassningsåtgärd som gäller för alla döva. Utan den åtgärden hamnar vi utanför arbetsgemenskapen. Hur ska vi kunna göra karriär i arbetslivet om vi inte kan kommunicera med andra?

Richard Sahlin är också besviken på att DO inte ifrågasatte högskolans utredning.

– Jag kan handleda studenter digitalt utan tolk, och jag kan hålla i seminarium digitalt. Det medför mindre utgifter för högskolan, men sådana frågor diskuterades inte vid huvudförhandlingen.

Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, säger att de drev målet för att få fram mer praxis när det gäller skäliga anpassningsåtgärder:

– Det är klart att att vi kunnat driva processen på ett annat sätt, men DO:s skäl att gå till domstol ska vara om det finns en principiellt viktig fråga som behöver prövas. Vi har alltså inte en skyldighet att gå till domstol. Ur DO:s perspektiv var den fråga vi ville få svar på i det här fallet vad som är skäligt när det gäller kostnader. Självfallet hade vi hoppats att utfallet skulle bli annorlunda än vad det blev, men det ger ändå en viss vägledning framöver.

Sveriges dövas riksförbund, SDR, menar att domen får långtgående konsekvenser:

– Den innebär att även större myndigheter helt lagligt kan diskriminera tolkanvändare genom att välja bort döva, hörselskadade eller personer med dövblindhet under rekryteringsprocessen, säger förbundsordförande Åsa Henningsson.

Behöver diskrimineringsskyddet stärkas?

– Ja, definitivt. När det kommer till just tolktjänst i arbetslivet anser vi att det behövs en heltäckande lagstiftning om tolktjänst och att det offentliga står för kostnaderna i  stället för arbetsgivaren. Tolkanvändaren ska ses som en arbetstagare som andra, istället för som en vandrande prislapp, säger Åsa Henningsson.

Umeå tittar inte på kostnader

Richard Sahlin har i dag en fast tjänst på Umeå universitet som universitetslektor. Där sågs hans dövhet inte som ett hinder när han anställdes. Just nu håller universitet på med en upphandling av teckenspråkstolkar, eftersom man inte har en egen tolkservice.

– Vi har aldrig gjort någon bedömning när det gäller kostnader. Det är klart att vi ser att det kommer att kosta, men det går ju inte att diskriminera någon på grund av funktionsnedsättning, utan man får laga efter läge, säger personalchefen Lars Nordlander.

Men Lars Nordlander menar att det hade kunnat vara annorlunda, om domen i AD kommit innan Richard Sahlin anställdes.
– Då hade kostnaden blivit en variabel, vilket det inte var vid tidpunkten då han anställdes hos oss, säger Lars Nordlander och fortsätter:

– Det är en olycklig dom. Utgångspunkten måste vara att alla ska ha tillgång till universitetsvärlden, men när Södertörn tar frågan till domstol så ligger det ett signalvärde i det. Man ifrågasätter det öppna förhållningssättet – man säger att det inte är värt hur mycket som helst, utan det får bara kosta si eller så mycket.

Ska lämna in klagomål

Richard Sahlin kommer att ta frågan om diskriminering vidare. Med hjälp av föreningen Lagen som verktyg planerar han att lämna in ett individuellt klagomål till FN:s funktionsrättskommitté.

– Domen vittnar om att domstolen saknar insikt om livsvillkoren kring personer med funktionsnedsättning, säger Richard Sahlin.