Intäkterna kommer från skolpengen, som finansieras av skattemedel.

IES har bland annat uppmärksammats för att ha låg lärartäthet, 15,3 elever i snitt på varje lärare, jämfört med 11,5 i kommunala skolor, samt för att ha lägst lärarlöner av alla större friskolor, enligt Skolvärlden.

Distansundervisning

Sedan slutet av mars har flera av koncernens grundskolor haft sin undervisning till stor del på distans, till följd av coronavirusets smittspridning och med hänvisning till regeringens förordning om att grundskolor ska fortsatt hålla öppet, men ”ha möjlighet att helt eller delvis övergå till distansundervisning vid särskilda skäl”. Enligt Expressen ska bland annat Engelska skolan i Liljeholmen ha övergått till distansundervisning på grund av personalbrist.

I ett pressmeddelande från 27 mars skriver IES själva att ”vissa skolor har på grund av en mycket ansträngd bemanningssituation övergått till att bedriva delar av undervisningen via fjärr- och distansundervisning.”

Kräver rabatt

Samtidigt pågår en strid i en rad kommuner där IES planerar att starta upp nya skolor och kräver olika rabatter från kommunerna, skriver Dagens Nyheter.

I bland annat Trelleborg, Kävlinge, Vallentuna och Östersund har friskolekoncernen krävt hyresreduktioner eller andra former av rabatter och investeringar från kommunerna, utöver den ordinarie skolpengen, med stöd av de borgerliga kommunstyrena.

– Vi menar att kommunens pengar ska stanna i kommunens verksamhet där de kan komma eleverna till del, och inte att vinsten skickas vidare för att betala för andra saker, säger Lennart Höckert (S), oppositionsråd i Trelleborg till DN.

– Om vi tittar på de ställen i landet där Engelska skolan etablerar sig så ser det ut att finnas en gräddfil, företrädesvis i borgerligt styrda kommuner, fortsätter Höckert.