Så borde myndigheterna få bukt med att skattemiljarder varje år göms undan, hävdar den franska forskaren och nationalekonomen Gabriel Zucman. Han har undersökt hur stor den olagliga skatteflykten i de tre skandinaviska länderna är och vilka det är som gömmer undan pengarna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En stor läcka med hemliga kontouppgifter från den schweiziska banken HSBC år 2007 banade väg för en bättre bild av hur mycket pengar som göms undan i olaglig skatteflykt. Tillsammans med de uppgifter som kommit in i de amnestier för skattebrottslingar som genomförts gav det Gabriel Zucman en möjlighet att få en bättre bild av skatteflykten. Och Sverige och våra grannländer är, trots de utbyggda välfärdsstaterna, långt ifrån förskonade.
– Till och med i länder med hög respekt för lagar, som hamnar högt i internationell ranking i sådana här frågor, finns det ett stort problem med skatteflykt i de högre inkomstlagren, säger Gabriel Zucman.
Bilden klarnar
Efter att ha samkört uppgifter från HSBC-läckan och Panamapappren med det vi fått reda på från skatteamnestierna så får vi en klarare bild av vilka det är som gömmer pengar. Tidigare har slumpmässiga kontroller och undersökningar som bygger på frivilliga uppgifter pekat mot att cirka 2–3 procent av de beskattningsbara inkomsterna undanhålls, men nu ändras bilden.
– Kurvan går brant uppåt i toppen av inkomstskalan där de obetalda skatterna ökar till så mycket som 25 eller 30 procent av den totala skatten för den översta 0,01 procenten hushåll, säger Gabriel Zucman.
Och det är koncentrationen av undangömd rikedom som förvånat honom mest i undersökningen.
– Vår huvudsakliga slutsats är att uppskattningsvis hälften av de som undanhåller skatter kommer från det översta inkomstskiktet, de 0,01 procent rikaste i hushållen, säger han.
Störst summor i toppen
Det är alltså de allra rikaste som undanhåller störst summor, och även störst andel av sina inkomster. Och anledningen till skatteflykten är egentligen enkel: För att de kan. Det är för att de rika ges möjlighet av bolag inom finanssektorn som de flyr från skatter, inte för att de egentligen har onda avsikter, menar Gabriel Zucman.
– Om man kan komma åt utbudet av skatteflykt genom att göra det väldigt kostsamt för dem som tillhandahåller den här typen av tjänster, om de som ertappas med det automatiskt och systematiskt fråntas sin verksamhet och deras banklicenser dras tillbaka. Om då utbudet av tjänster för skatteflykt skulle sjunka så skulle själva skatteflykten sjunka, jag tror att det är mycket möjligt, säger han.
Det verkar inte finnas något samband mellan höga skatter och en vilja att gömma undan sina rikedomar, menar han. I länder som Polen och Sydkorea, med väldigt låga skatter, förekommer det också skatteflykt.
Istället vill alltså Gabriel Zucman rikta uppmärksamheten mot de som tillhandahåller de finansiellla tjänster som gör skatteflykten möjlig.
Minskar progressiviteten
Skatteflykten, och den lagliga skatteplaneringen, gör också att hela skattesystemets progressivitet minskar. Kurvan vänder vid de högsta inkomsterna och beskattningen blir regressiv.
– Skatteuttaget är inte ett självändamål, men när skatterna försvinner i toppen måste de tas ut någon annanstans. Jag har svårt att se hur det här ska kunna vara accepterat under en längre period, säger Gabriel Zucman.
Skatteplanerar inte mer
Han frågar sig vad som skulle hända om skatteflykten blev omöjlig. Ibland hävdas det att pengarna istället skulle försvinna genom laglig skatteplanering, men det tror inte Gabriel Zucman.
– Vi har tittat på Norge som använt skatteamnesti. Det blev ett stort hopp uppåt i hur mycket skatt de rikaste betalar. Och det som är viktigaste är att det är permanent. Fyra år efter amnestin betalar de fortfarande 20–30 procent mer i skatt än de gjorde tidigare, säger han.
Men det är också viktigt att stoppa skattesmitningen för att få en bild av hur alla inkomster i ett samhälle ser ut för att fullt ut förstå ojämlikheten. Gabriel Zucman hoppas på fler studier som kan ge en bredare bild, även i andra länder, av hur den verkliga inkomstklyftan ser ut.
Vilka är det som gömmer pengar undan beskattning?
50 procent av pengarna göms av de rikaste 0,01 procent av i hushållen.
Ca 80 procent göms av den rikaste 0,1 procenten.
Hur mycket göms undan?
Den översta 0,01 procenten gömmer 25–30 procent av sina inkomster.
Snittet för hela befolkningen är 2,8 procent.
Gabriel Zucmans forskning
Stora läckor och uppgifter från skatteamnestier har gjort det lättare att forska om skatteflykt.
Hur hög skatten är påverkar inte skatteflykten i särskild hög grad.
Det är tillgången på finansiella tjänster för skatteflykt som påverkar mest.
Om skatteflykten stoppas så blir det en permanent högre beskattning för de rikaste, de skatteplanerar inte bort pengarna lagligt.
Skatteflykten gör att hela skattesystemet blir mindre progressivt.
Progressiv och regressiv beskattning
Det svenska skattesystemet har en hög grad av progressivitet, det vill säga att ju mer du tjänar desto mer får du betala i skatt, även räknat i procent.
Skatteflykten gör systemet regressivt i toppen, eftersom skatteflykten är störst hos dem som tjänar mest.
Fotnot: Gabriel Zucman presenterade sina slutsatser av sin forskning vid ett seminarium på tankesmedjan SNS i Stockholm i förra veckan.
