– Ebo har försvårat integrationen i Sverige. Därför vill regeringen avveckla ebo, sa integrations- och migrations­minister Anders Ygeman (S) under en pressträff förra veckan.  

Problemet ska enligt ­ministern vara att allt för många asylsökande har bosatt sig i ­socioekonomiskt utsatta stadsdelar i storstadsregionerna, vilket lett till en etnisk segregation och att nyanlända därför antas lära sig det svenska språket långsammare. 

Små effekter på jobben

Henrik Andersson, ­forskare i nationalekonomi vid ­Institutet för bostads- och urban­forskning på Uppsala ­universitet, är dock tveksam till om skrotandet av ebo-lagen kommer att få några positiva konsekvenser för ­integrationen – åtminstone vad gäller ny­anländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

– Om det är den etniska bostadssegregationen i vissa utsatta kommuner man vill komma åt, då kan säkert skrotandet av ebo-lagen fungera alldeles utmärkt. Men om det är arbetsmarknadsintegrationen i samhället man vill underlätta, då tror jag personligen att de ekonomiska faktorerna är långt mycket viktigare än de etniska. Första steget för att ta sig in på arbetsmarknaden tar man ­nämligen, så gott som alltid, genom att skapa nätverk, vilka ofta uppstår genom kontakter i ens egna etniska grupper.  

Kontaktnät avgörande 

Linna Martén, vid Stockholms universitet, är tillsammans med sina kollegor från Stanford­universitetet, ETH i Zürich och London School of Economics, inne på samma spår – att de som hamnar i områden där det bor många andra med samma ursprung har större chanser att etablera sig på arbetsmarknaden än de som placeras ut i områden där det inte finns så många andra personer med samma etnicitet.

– I nuläget är det lite oklart vad skrotandet av ebo-lagen kommer att betyda. Kommer det enbart innebära att asylsökande får sin dagersättning indragen om de väljer att flytta någonstans på eget initiativ, eller kommer det betyda att alla som får uppehållstillstånd ska kommunplaceras? Jag vet inte, säger Linna Martén.

Det hon däremot vet är att många asylsökande har fortsatt att flytta till så kallade utsatta och segregerade bostads­områden, trots att det sedan i juli 2020 inneburit att de fått sin dagersättning från Migrationsverket indragen. 

– Man kan tänka sig att det beror på tre olika faktorer. Dels vill man bo nära familj och vänner, dels vill man kunna försörja sig, och att bo på en plats där du har ett större kontaktnät kan göra det enklare att hitta ett jobb. Dessa faktorer kan väga tyngre än förlusten av ersättningen. Den tredje faktorn handlar om huruvida det går att hitta en bostad över huvud taget. Att dra in dagersättningen för vissa områden gör det inte enklare att hitta boende någon annanstans, säger Linna Martén.