Efter Ryssland har Sverige flest superrika i världen, i relation till BNP. Dessa förbluffande siffror presenterades av Financial Times nyligen som i en artikel visade hur förmögenheterna i toppen har vuxit kraftigt under pandemiåret 2020. Under ett enda år fick vi tio nya dollarmiljardärer och minst 40 procent av alla förmögenheter är ärvda i Sverige. Samtidigt har den fattigaste halvan av befolkningen större skulder än tillgångar och den extrema ojämlikheten förstärks vid varje generationsskifte.
2016 överfördes arv och gåvor för 370 miljarder och mest gick till de rikaste svenskarna. En återinförd arvsskatt skulle kunna bromsa och omvända denna självförstärkande ojämlikhetsmaskin, menar nu flera tongivande röster inom arbetarrörelsen.
”Handlar om rättvisa”
Häromveckan presenterade LO ett förslag till en omdaning av hela det svenska skattesystemet där en ny arvs- och gåvoskatt spelar en central roll.
– Att jämna ut skillnader handlar om rättvisa. En arvsskatt ger också mer lika förutsättningar för alla. Den som råkar födas av rika föräldrar ska inte ha en bättre start än andra. Ett argument som även historiskt förts fram av liberaler, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.
När Göran Persson med stöd av Vänsterpartiet avskaffade arvsskatten 2004 var argumentet att skatten var orättvis och lätt att kringgå. Men LO:s förslag har en annan konstruktion än den gamla skatten. Små och medelstora arv ska inte beskattas, genom införandet av ett grundavdrag på 400 000 kronor. Enligt deras beräkningar skulle skatteintäkterna hamna på mellan 14 miljarder och 17 miljarder kronor per år.
– Vi har utgått från snittet i hur mycket arvsskatten drar in i andra OECD-länder vilket är 0,2 procent av BNP. Vi tror att Sverige kan landa strax över det, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
”Minskar inte ojämlikhet”
I veckan släpptes en rapport om arvskatten som landar i motsats slutsats. Det är nationalekonomerna Mikael Ellinder och Oscar Erixon som gått igenom forskning om arvsskatten för Expertgruppen för studier i Offentlig ekonomi (ESO). De argumenterar för att en återinförd arvsskatt inte kommer få de omfördelningseffekter som LO hoppas på.
– Jag vill se en minskad ekonomisk ojämlikhet och en arvsskatt verkar vid en första anblick vara väldigt attraktiv. Men det praktiska genomförandet är väldigt svårt, säger Mikael Ellinder, som också är knuten till Institutet för näringslivsforskning som delfinansieras av Svenskt Näringsliv.
De landar i slutsaten att det är svårt att hindra förmögna föräldrar att föra över tillgångar till sina barn och tror att intäkterna kommer vara blygsamma.
35 miljarder per år
Norge avskaffade arvsskatten 2014 men fortfarande beskattas arv av en majoritet av alla jämförbara länder inom OECD. I vissa länder har skatteintäkterna från skatten till och med ökat, konstaterar forskarna i ESO-rapporten. Störst framgångar har skatten haft i Belgien där den drar in 0,7 procent av BNP vilket i Sverige skulle motsvara cirka 35 miljarder kronor per år till statskassan. Frankrike får in nästan lika mycket skatteintäkter från arvsskatter.
Men nationalekonomen Mikael Ellinder tror att det blir svårt att kopiera deras skattekonstruktion.
– För det första är Sverige ett litet land. Vi pratar ofta bra engelska, är resvana och många är benägna att flytta utomlands under sina pensionsår. Det belgiska skattesystemet är också väldigt komplicerat och svårt att kopiera. Dessutom har de äldre i Sverige inte så stora förmögenheter eftersom vi har ett pensionssystem som är relativt välfungerande. I många andra länder finns ett starkt incitament att spara en rejäl summa pengar till ålderdomen. När de inte använder pengarna går de vidare i arv och blir beskattade.
Minst 40 procent av alla förmögenheter är ärvda i Sverige och de med högst inkomst ärver mest. Hur ska denna ojämlikhet motverkas utan arvsskatt?
– Om man säger att 40 procent av det privata kapitalet är ärvda är det inte pengar som är överförda vid döden. Kapitalet överförs ofta när barnen är i 40-50-årsåldern. Då har de inte ärvt pengarna utan de har förts över på annat sätt. Vi vet inte exakt hur detta går till. En arvsskatt skulle öka incitamenten till att föräldrarna kommer lämna över pengarna, det kan förstärka ojämlikheten.
LO: Täpp igen kryphålen
Det är ett bakvänt sätt att argumentera, tycker LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.
– Bara för att det kan finnas kryphål är det inte ett argument mot arvsskatt. Låt oss istället införa skatten och samtidigt täppa igen kryphålen.
Åsa-Pia Järliden Bergström försäkrar att deras förslag inte kommer leda till att arvingar tvingas sälja sälja ärvda fastigheter. Däremot ska generationsskiften i företag beskattas.
– Vi föreslår inte att arvskatt mellan makar ska införas igen. Det är viktigt att makar ska få kunna bo kvar i sina hus. När det gäller generationsskiften finns det inget samhällsekonomiskt argument för att undanta den typen av tillgångar. Företag som ärvs har ofta lite sämre lönsamhet eftersom arvingar inte alltid är de bästa företagsledarna.
