Forskare: EU-skatt kan missgynna Sverige

Ska EU få ta ut skatt av oss? Eller ska länderna samordna sina skatter på överstatlig nivå för att förhindra att konkurrens om investeringar och skatteflykt, det är idéer som allt oftare hörs från europeiska politiker. Men en gemensam skattepolitik inom EU eller en koordinering av skattenivåer skulle antagligen missgynna mindre länder. Det tror forskaren och nationalekonomen Åsa Hansson.

– Länder skiljer sig åt. Man har olika konkurrensfördelar, man är lokaliserade på olika ställen och är olika stora. Det händer också saker i länderna nationellt, och då måste man ha instrument för att hantera de här olikheterna, och då är skatterna ett effektivt instrument, säger hon.

– De som har mest att vinna på en samordning är de större länderna som ligger centralt. Det är de som har tappat på konkurrensen mellan medlemsstaterna, säger hon.

Politiskt inflytande försvinner

Åsa Hansson menar att det är viktigt, framförallt för mindre länder att behålla makten över sina egna skatter, annars försvinner en del av möjligheten att för a en egen politik.

– Skulle man ge upp detta på EU-nivå så skulle man tappa ett effektivt instrument att bedriva självständig politik överhuvudtaget, säger hon.

En annan risk är att legitimiteten för hela skattesystemet minskar om makten över skatten flyttar till Bryssel. Katarina Nordblom, nationalekonom på Göteborgs universitet, menar att en samordning på EU-nivå i sig riskerar att tappa förtroende hos medborgarna.

– Det finns en risk i att medborgarna tycker att skatter är – och bör vara – en nationell angelägenhet. Blir det för mycket samordning kan det upplevas som icke legitimt och en inskränkning i vår suveränitet, säger hon.

Men på rätt områden så kan skatter på överstatlig nivå fungera bättre, tror Katarina Nordblom.

– Om man till exempel på miljöområdet känner att det inte går att komma framåt när alla länder bara gör som de själva vill, att det krävs en samordning, då kan det faktiskt öka legitimiteten, säger hon.

Någon måste gå före

Men precis som med de nationella lagarna och skatter så handlar det också om en balans mellan att driva andra regioner framför sig och att ha en nivå som inte dödar den inhemska företagsamheten. Åsa Hansson menar att man alltid måste kalkylera med risken att exempelvis klimatskadlig verksamhet istället flyttar.

– Man kan också vända på steken och säga att någon måste gå före. Då kanske EU har en roll där, men det sker ju till en kostnad, säger hon.

Är det lättare för länderna att idag höja skatt på kapital och bolag, eftersom reglerna kring skatteflykt och utbyte av information blivit bättre?

– Man kan säga att informationsutbytet möjliggör för länder att ta ut en högre kapitalbeskattning på individnivå. Samtidigt ska man vara medveten om att alla länder fortfarande inte är med. Och de som inte är med i samarbetet vinner ännu mer på ju fler som skriver på de här avtalen, säger Åsa Hansson.