Det menar välfärdsforskaren och nationalekonomen Andreas Bergh från Lunds universitet som på ett seminarium hos tankesmedjan SNS i veckan diskuterade basinkomst, och det finska försöket vars resultat snart ska presenteras.

Han menar att det i princip alltid är svårt att dra slutsatser utifrån experiment utförda i andra länder, dels för att de sker i en liten skala men framförallt för att kontexten är annorlunda och motargumenten därmed blir oändliga.

– Både förespråkare och kritiker kommer att veta att det skulle kunna bli helt annorlunda om vi genomförde det i hel skala, säger Andreas Bergh.

– De som är med i ett experiment kanske skulle betett sig annorlunda än om de skulle genomföras i större skala. Samtidigt så är det så verkligheten ser ut. Vi får nog acceptera ett visst mått av osäkerhet i den här typen av reformer.

Det finska experimentet var redan när det inleddes dömt att ge resultat som det skulle bli svårt att dra slutsater av. Minna Ylikännö, seniorforskare vid den finska folkpensionsanstalten Fpa (Kela) samt universitetslektor vid Åbo universitet som har arbetat med studien, berättar varför:

–  Det fanns inte mer pengar. Regeringen ville ha ett experiment men ville bara ge begränsat med resurser till det. Det var också väldigt ont om tid, säger hon.

Kan Sverige ta över?

Många menar nu att det egentligen inte heller rör sig om ett försök med basinkomst i egentlig mening. Detta eftersom det var en grupp av arbetslösa som fått en del av sitt stöd omvandlat till ovillkorad inkomst från staten. Det gör deras beteende svårt att dra slutsatser ifrån.

I Finland har experimentet inte mött särskilt stora reaktioner. Det har inte heller uppståt en debatt om att det skulle vara orättvist att vissa medborgare plötsligt får ovillkorade pengar varje månad. Däremot har intresset från forskare andra länder varit stort. Minna Ylikännö hoppas nu att Sverige ska ta över stafettpinnen och göra en större variant av försöket, men med mer resurser och längre tid.

”Orealistiska idéer”

Idéer om basinkomst, ibland kallad medborgarlön, kritiseras ofta för att vara ett radikalt och utopiskt politiskt förslag. Andreas Bergh menar att det kan bero på hur förslaget presenteras. Ofta framförs det som om det skulle råda bot på alla samhällets problem och dessutom göra varenda människa mer kreativ, när vi i själva verket inte vet om det har en sådan effekt.

– Förespråkare för det här har haft orealistiska förslag, orealistiska idéer om konsekvensen av sina förslag. Därför har man lagt medborgarlönen på en alldeles för hög nivå och inte heller tagits på allvar, säger han.

Istället för att genomföra en stor reform där alla transfereringar görs om och en stor ”medborgarlön” införs så menar Andreas Bergh att det förmodligen är bättre att justera de befintliga systemen i små steg.

– Människor med försörjningsstöd eller a-kassa skulle kunna får lite mindre pengar men med färre villkor kopplade, och sedan ser vi hur människor reagerar på det. Eller ge en fast kostnad för boendekostnad i bostadsbidraget istället för den faktiska kostnaden. Då slipper folk visa upp kvitton och får lite större inflytande, de kan också spara pengar genom att hitta ett billigare boende, det skulle nog ge en del positiva konsekvenser, säger Andreas Bergh.

Inspirerar politiker

Rebecka Le Moine sitter sin första mandatperiod för Miljöpartiet i riksdagen och har motionerat om att införa basinkomst. Hon ser positivt på det finska försöket.

– Jag tycker det är väldigt inspirerande. Jag tar särkilt med mig den här passningen om att Sverige borde genomföra ett större projekt. Vi borde ta det bästa från Finlands experiment och sedan försöker vi implementera och faktiskt komma till skott med ett större och bättre experiment här i Sverige, säger Rebecka Le Moine.