Börsen har sedan 2008 stigit i ett allt högre tempo. Men nu börjar nervositeten för en kommande krasch krypa fram på Wall Street och i de europeiska storstädernas finansdistrikt.

En sektor som pekats ut som en potentiell riskfaktor är företagsobligationer, framför allt från företag med låg kreditvärdighet. När företag med skakig ekonomi ska låna pengar så kan de använda sig av obligationer.

Räntan som de får betala blir då beroende av hur stor risk det är att låna ut pengar till företaget; en högre risk innebär att företaget måste ge en högre ränta. Den typen av obligationer – som har väldigt hög förväntad avkastning, och därmed högre risk – kallas för ”high yield”.

Det pågår också en handel med obligationerna på börsen, precis som med aktier. De så kallade high yield-obligationerna kan dessutom förpackas i fonder som finns tillgängliga via både banker och nätmäklare att köpa och sälja andelar i.

Priset på obligationerna och fonderna påverkas precis som allt annat på marknaden av tillgång och efterfrågan, och i takt med att avkastningen på andra värdepapper varit låg har high yield ökat. Men priset är känsligt för ränteläget.

Räntan efter kraschen

Efter 2008-kraschen sänkte centralbankerna räntorna för att företagen skulle få tillgång till billigt kapital så att ekonomin kunde få fart igen.

Man köpte också upp dåliga krediter från bankerna, vilket höjde efterfrågan på obligationer – och sänkte avkastningen på dem. High yield-obligationerna blev allt mer attraktiva för de som ville ha en högre avkastning på sitt kapital, men det hade ett pris.

– Vi har ju haft en väldigt låg ränta i flera år, så de som har sökt högre avkastning på sina pengar har tvingats leta sig längre ut på riskskalan. Antingen genom längre löptider eller högre kreditrisk, säger Johanna Kull som är ekonom på nätbanken Avanza.

Risken är att när den rekord­låga räntan, som vi nu nästan vant oss vid, börjar höjas, kan företag hamna i trubbel. De kan få svårt att betala tillbaka skulder eller till och med gå i konkurs. Betalningar ställs in och investerare i företagsobligationer blir av med sin pengar.

Men framför allt innebär höjda räntor att priset på obligationer dalar på börsen, och ju längre löptid en obligation har, desto mer måste priset sänkas för att locka investerare – de kan ju nu få bättre räntor på annat håll med lägre risk. De som investerat i obligationer börjar förlora sina pengar.

Påverkas min pension?

Detta påminner en del om hur finanskraschen 2008 startade. Det var dåliga lån, då främst bostadslån till privatpersoner, som var förpackade som värdepapper som satte igång en lavin av inställda betalningar. Detta har fått både finansinstitutet Moodys och Internationella valutafonden IMF att varna för utvecklingen för företagslån och obligationer.

Så hur påverkar detta vanliga löntagare som inte äger varken aktier eller obligationer? Förutom att de ekonomiska kriserna påverkar exakt allt som har med pengar att göra, i stort sett allt i hela samhället, så är vi alla också både aktieägare och obligationsägare genom våra pensioner – vare sig vi vill det eller ej.

Men när Dagens ETC ringer runt för att fråga banker och pensionsbolag hur de ser på riskerna med företagsobligationer så tonar många ner problemet. På AMF Pension har man nyligen startat en ny fond med just företagsobligationer, som både används att investera premiepension i och är öppen för köp av privatpersoner. Den har dock som uttalad policy att inte investera i företag med hög kreditrisk, eller så kallade high yield-fonder.

Sjunde AP-fonden, som förvaltar de pengar i pensionssystemet som ligger inom premiepension, hade vid den senaste halvårsrapport drygt 117 miljarder kronor placerade i obligationer. Men det är uteslutande andra sorters obligationer än de riskfyllda företagsobligationerna, det försäkrar Johan Florén som är presschef på AP7.

– Vi har riktlinjer för våra placeringar och där finns inte företagsobligationer med. Vi har egentligen bara svenska statspapper och säkerställda bostadsobligationer, säger han.

Tonar ner risk

Europeiska finansinstitut tonar också ner riskerna på obligationsmarknaden. I ett brev som den brittiska ekonomitidningen Financial Times tagit del av och som DI rapporterat om manar den stora schweiziska banken Credit Suisse investerarna till lugn.

Man menar att läget är ett annat än 2008 och att riskerna är så pass spridda att det inte kan bli samma krasch som då.

I USA, där den förra kraschen startade och förmodligen nästa också kommer att ha sin början, ser man dock en allt större aktivitet på obligationsmarknaden. I New York Times kallade ekonomiskribenten och före detta investeraren William D. Cohan nyligen företagens skuldsättning för en stor risk och varnade för en bubbla som kan spricka:

”När avkastningen på skräp-obligationerna återgår till mer normala nivåer, i takt med att räntorna höjs och investerarnas avkastningsfeber försvinner, faller priset på obligationer som köptes under prisruschen och miljarder dollar kan gå förlorade” skrev han.

Bubblan kan pysa

Johan Florén på sjunde AP-fonden tror att det finns en möjlighet att bubblan snarare pyser ut.

– Ett scenario är att det det nu när det har gått uppåt väldigt länge blir ett jättestort fall. Men det kan också gå sidledes ett tag, och att bolagens finansiella utveckling kommer ikapp de höga värderingarna, säger han.

Johanna Kull på Avanza, som främst jobbar med privatpersoners sparande och placeringar, ser inte heller samma scenario i Sverige som i USA.

– Just high yield-obligationer eller den typen av fonder är ingenting som det har flödat några stora pengar till. Man ska dock alltid vara medveten om att när man investerar i en obligationsfond så finns det väldigt många olika typer av obligationer. Men jag tror inte att det i Sverige är någon bubbla som håller på att spricka, säger hon.