Sedan en tid tillbaka pryds – eller nedlusas, beroende på vem man frågar – sociala medier, en husfasad på Södermalm och Stockholms tunnelbana av reklam från Proethos, en fond som marknadsförs som del av lösningen på klimatkrisen.

Kampanjen tituleras ”klimatkapitalism” och består främst i ett antal begreppspar med ett överraskande likhetstecken mellan: kretslopp=tillväxt, koldioxidminskning=vinstökning och ”hållbarhet=profit”.

Win-win?

Anna Ljung, lektor i miljöförändringar och doktor i internationell marknadsföring, säger att det är en vanlig strategi bland företag med hållbarhetsprofil att presentera sina produkter som en win-win för ekonomi och miljö. 

– Jag känner igen den här retoriken, man säljer en idé om att du kan göra gott och tjäna pengar samtidigt. Det är inget nytt koncept. 

Ändå är det många som reagerar på kampanjen. Ståle Holgersen, lektor i kulturgeografi vid Örebro universitet, anser att den är ovanlig i sin rättframhet.

– Det mest intressanta är att de använder ordet ”kapitalism” så explicit. Det gör man sällan inom högern, eftersom relativt många tycker att det har negativa konnotationer. Oftast vill de hellre prata om investeringar eller innovationer än kapitalism.

Han tror att det är ett sätt att skapa irritation och debatt – något som även Rikard Warlenius, lektor i humanekologi vid Göteborgs universitet, är inne på.

– Det som är intressant är att dynamiken och, nästan, ­explosiviteten i den här reklam­en kommer ur att många rent intuitivt känner att det är kapitalismen som har skapat klimatkrisen.

Jennie Östholm, marknadschef för kampanjen, nekar till att de är ute efter att provocera. Däremot framhåller hon att användandet av ett rationellt och ekonomiskt språk är medvetet. På så vis vill de tilltala människors giriga sidor, och styra dem i en hållbar riktning, förklarar hon. 

– Vi har inte tid att uppfinna ett nytt system. Därför behöver vi tjuvkoppla det som vi redan har, och få det att jobba för planeten.

Grön ny giv

Men går det över huvud taget att genomföra en klimat­omställning inom ramen för kapitalismen? Rikard Warlenius poängterar att en tillväxt inom förnybar energi inte uteslut­er en tillväxt även inom den fossila sektorn. Så länge fossila bränslen är tillåtna och profitabla så kommer det att finnas företag som utvinner, säljer och förbränner dem. 

Klimatomställningen kräver därför att vi frångår den nyliberala kapitalismen. Staten måste styra samhället i hållbar riktning genom stora investeringar och kraftiga regleringar av marknaden – ett reformprogram som ofta går under namnet Grön ny giv. Gör den det, så kan vi lösa klimatkrisen, anser Rikard Warlenius, och då kan kapitalismen – åtminstone på kort sikt – kombineras med ett hållbart klimat.

Magnus Alfredsson är grundare av Proethos. Han håller med om att staten behöver gå in och reglera marknaden. 

– Jag hoppas att våra politiker sätter så pass tuffa regelverk när det gäller koldioxidskatter, att marknaden får en tydlig signal om vad det är som gäller. Då kan marknadens krafter göra det som de är bra på: att vara flexibla och snabba i omställningen.

Men säger inte Proethos kommunikation implicit att statliga ingrepp i marknaden är överflödiga? Att det räcker med privata investeringar för att lösa klimatkrisen?

– Alla krafter behövs och jag tror inte att vi står i motsats till varandra. 

– Jag tror inte att vi skapar en religion om att det endast är klimatkapitalism som ska lösa problemen. Det är en del i mixen för att lösa utmaningarna

Ekosocialism

Ståle Holgersen värjer sig mot att stödja ett reformprogram som har som premiss att reproducera kapitalismen. Istället förespråkar han ekosocialism – ett politiskt program där staten tar ett helhetsgrepp om ekonomin för att successivt avskaffa det privata ägandet av produktionsmedlen, vilket enligt ekosocialismens anhängare ligger till grund för miljö­problemen. 

– Det behöver inte betyda en fullskalig revolution inom några år, utan att vi tar steg mot socialismen. Men det skulle kräva stora statliga investeringar och nationaliseringar av finans­systemen, och så vidare. 

Men är det realistiskt?

– Vad betyder realistiskt? Om man med realistiskt menar vad som är mest sannolikt, så är det kanske att man inte gör något alls och att klimatet går åt helvete. Men om man med realistiskt menar vad som sannolikt kan stoppa den globala uppvärmningen, så är det ekosocialism. 

I en artikel i Internationalen riktade chefredaktör Marco Jamil Espvall nyligen kritik mot Proethos och påpekade att fond­en förvaltas av finans­bolaget AIFM. I AIFM:s övriga katalog finns fonder specialiserade på lyxkonsumtion, gruv­näring och storskaligt skogsbruk i Baltikum samt investeringar i företag som Amazon, Ferrari, Nike och Nestlé.

Förvaltningssamarbetet kommer sig av att det är dyrt och tidskrävande att själv starta fondbolag, säger Magnus Alfredsson. Han anser inte att det gör Proethos till en del av problemet, utan menar att det går att likna vid relationen mellan hyresgäst och hyresvärd:

– Proethos hyr ett rum av fastighetsbolaget Wihlborgs i Lund, men vi har ingen aning om Wihlborgs även hyr ut lokaler till företag som gör diesel­bilar eller annat.

Gloria på sned

Men även i Proethos egna portfölj finns en del – ur hållbarhetssynpunkt – tveksamma investeringar. 

I Tesla, exempelvis, vars gröna gloria har hamnat på sned under senare tid. Företaget har kritiserats på en rad punkter; från bristande redovisning av egna utsläpp till miljöförstöring, människorättsbrott och barnarbete i samband med batteriproduktion.

Magnus Alfredsson är ändå ett fan. 

– Jag tycker att Elon Musk ska få Nobels fredspris. Utan honom tror jag inte vi hade haft någon elektrifiering av vår fordonsflotta över huvud taget. ­Sedan kan man tycka vad man vill om hur han driver ­fabrikerna, hans tankar och hans och twittrande och så vidare.

Oljepengar i förnybar energi

Magnus Alfredsson uppger att han gör sitt bästa för att ­granska de företag han investerar i. Men erfarenheterna som ”klimatkapitalist” vittnar ändå om principiella gränser för marknadens ekologiska potential. 

– Ibland får jag frågan varför vi inte investerar i biologisk mångfald. Och problemet är att jag inte vet hur vi ska göra. Ska vi köpa skog och sedan lämna den? Jag kan mycket väl tänka mig att det är en bra lösning, men det är inte några börs­noterade bolag som gör det, säger han.

Det tycks också vara svårt att helt avgränsa sig från det fossila kapitalet i finansvärlden. 

– Jag har tittat på hur stora delar av oljeindustrin som är inköpta i de olika förnybara energibolag som fonden har. Är det ett börsnoterat bolag så får ju vem som helst köpa aktierna, säger han.

I vindkraftsföretaget Vestas, som är en del av Proethos portfölj, är exempelvis den norska oljefonden aktieägare. 

Men kan du inte utesluta företag inom förnybar energi med fossila aktieägare ur portföljen?

– Då finns det ingenting kvar att investera i, tror jag.