Hoppa till innehållet

Tågtvisten

Förarnas domstolsknep: Så ska de få ut MTR:s hemliga dokument

Bild: Alexander Larsson Vierth/TT

Dagens ETC

Pendeltågsentreprenören MTR hävdar att förarnas ensamarbete är säkert och att skyddsombuden hela tiden haft full insyn. Samtidigt vägrar de lämna ut underlagen.

Men i Arbetsdomstolen påstår förarna att säkerhetsfrågan är central och företaget därför måste redovisa underlagen för domstolen. Då blir de offentliga.

Den vilda strejken var inte en olovlig stridsåtgärd för att ändra arbetsvillkor. Det var ett larm om säkerhetsbrister i enlighet med visselblåsarlagen. Därför ska de runt 110 förarna inte dömas av Arbetsdomstolen att betala skadestånd för den vilda strejken pendeltåget i Stockholm. Det är linjen i förarnas svar i domstolen efter de stämts av pendelentreprenören MTR:s arbetsgivarorganisation Almega Tågföretagen. Kan en sådan linje verkligen övertyga? Statistiskt sett resulterar en stämning i samband med en vild strejk alltid i skadestånd från förarna. 

– Ingen kan förneka att de lagt ned arbetet. Det är det olovliga vi vill diskutera. Förarnas kamp är unik eftersom den inte handlar om löner eller ledighet utan passagerarnas säkerhet. Vi tror inte på ett revolutionerande domslut, men säkerhetsfrågan är central och förarna har använt alla kanaler för att slå larm, men inte fått gehör, säger Yasra Delpisheh, ombud för förarna i Arbetsdomstolen.

”Det är uppenbart att arbetsnedläggelsen i april var fråga om en olovlig stridsåtgärd.”, skriver Pierre Sandberg, förbundsdirektör för Almega Tågföretagen i ett mejl till Dagens ETC. Att facket nekat förarna rättshjälp ”borde leda till vissa naturliga slutsatser hos dessa individer”, skriver han och fortsätter:

”De olovligt strejkande lokförarna borde i sin tur medge såväl brottet som skadeståndsskyldigheten i enlighet med stämningen. Då skulle detta ärende kunna avgöras skyndsamt av Arbetsdomstolen och rättsstatens principer om att envar ska göra rätt för sig hedras.”

Rekordlång talan

Men förarna vill inte att ärendet och processen ska ske skyndsamt. Det framgår tydligt av den rekordlånga talan som lämnats in som nästan bara i förbigående hanterar frågan om själva strejken. Förarna vill att frågan om att en ensam förare ska kunna ansvara för 1800 resenärers säkerhet ska bli föremål för domstolens utredning. Då kan nämligen förarnas ytterligare yrkande aktualiseras

Förarnas ombud begär att MTR ska lämna ut hela de utredningsdokument, vars utvalda delar utgjort grund till de blågröna regionpolitikernas beslut 2021 och den nya regionmajoritetens gröna ljus för reformen 2023. Det är dokument som fack, skyddsombud och förare begärt att få se, men som MTR konsekvent förvägrat dem och även förnekat att de existerar, vilket Dagens ETC tidigare rapporterat

Det rör sig om en tredjepartsutredning om säkerhetsrisker med att ersätta tågvärdarna med kamerasystem. Men också en arbetsmiljöstudie av lokförarnas belastning vid förändringen. Om det lyckas och MTR måste lämna in handlingarna till domstolen, blir de offentliga.

– Det är svårt att komma fram till någon annan slutsats än att man mörkar resultatet av dessa. Gör man det beror det på att lokförarna haft rätt, att processen görs på bekostnad av resenärers säkerhet. Då är vi inne på saker som tangerar brott, säger Yasra Delpisheh.

”Det är säkert”

Samtliga fack i pendeln, Seko och ST, har hävdat att skyddsombuden stängts ute från delar av processen. ST driver bland annat just nu tvisteförhandlingar med skadeståndskrav för flera sådana fall. Men MTR:s kommunikationschef Niklas Ekström håller fast vid att riskbedömningar gjorts i samråd med skyddsombuden under hela processen på ett korrekt sätt. Att något skulle mörkas är inte riktigt. 

– Vi har låtit den tekniska och operationella biten granskas och har kommunicerat slutsatserna. Utöver det har den nya regionmajoriteten tillsatt en ny utredning. Arbetsmiljöverket har i samband med skyddsstoppet gjort en grundläggande utredning av effekterna på förarnas liv och hälsa. Alla har kommit till samma slutsats: att det är säkert, säger han. 

Samtidigt är det ju inte era slutsatser utan grunddokumenten som fack och skyddsombud velat se. Varför har ni inte bara kunnat visa dem?

– Vi har sökt tillfälle under våren att få till en lösning under våren att titta på det tillsammans, säger Niklas Ekström.

Det påståendet möts av förvåning hos facken och skyddsombuden i pendeln och förnekas med stor emfas, när uppgiften kontrolleras.

När Dagens ETC rapporterade om fackens formella begäran sade du att något sådant skriftligt underlag som begärdes inte existerade. Nu namnges de i förarnas talan. Varför sade du så?

– Vi kan bara säga att vi har kommunicerat innehållet i arbetet och hur vi säkerställt att de identifierade riskerna inte är ett fara liv och hälsa och försämrad arbetsmiljö, säger Niklas Ekström.

Nytt ljus över tidigare uppgifter

Att uppgifter som talar emot säkerheten i ensamarbetet skulle mörkas är inte den enda anklagelsen som framförs i den 30 sidor långa talan. Med talan har även ett omfattande bevismaterial lämnats in i form av protokoll, tjänsteutlåtanden och mejlväxlingar.

Under den politiska processens gång har ett av argumenten varit att den lösning som är på väg att införas i Stockholms pendeltåg, ”Driver Controlled Operation”, har prövats i Storbritannien med framgång. Det uppges i tjänstemännens förslag till beslut i trafiknämnden redan 2021. Det är också något som ges utrymme i den tredjepartsgranskning som konsultbolaget WSP gjort utifrån MTR:s uppgifter. Granskningens resultat var skälet som det nya regionsstyret angav för att godkänna istället för att stoppa projektet. 

Men enligt tidigare uppgifter till tidningen Arbetaren är det i själva verket Driver Only Operation, DOO, som är på väg att införas i Stockholms pendeltåg, ett mer långtgående system. 

Intensivt brittiskt motstånd

När Dagens ETC tidigare frågade Niklas Ekström om uppgifterna att fel system hänvisats till, avfärdade han anklagelserna som ett missförstånd grundat i ”begreppsförvirring”.

Nu framkommer ytterligare uppgifter. I en mejlväxling mellan brittiska spårvägsfacket RMT och en av förarna bekräftas att det är kamerasystemet DOO som är under införande i Storbritannien. Bilden av framgången grumlas av fackets omdöme om systemet. Det är ”farligt för förare och passagerare” och ”oacceptabelt för säker, fungerande spårtrafik”, skriver facket. De skriver att deras motstånd mot införandet pågår intensivt.

Tyder inte detta på att begreppsförvirringen snarare ligger hos MTR, tjänstemännen och politikerna när man använder det brittiska exemplet?

– Tekniken gällande kameror och skärmars placering är samma och följer brittisk standard. DCO är en operationell lösning som följer svenska regelverk. Vi anser att den tekniska standarden med tillhörande operationell lösning är en lösning som fungerar och som är kontrollerad för att fungera säkert. 

Du tillbakavisar att det ska ha funnits en vilseledande förväxling?

– Ja.

Konflikten mellan pendelentreprenören MTR om att låta kameror ersätta tågvärdar har pågått sedan 2021. 

Pendellokförarna anser att ensamarbete på tåget innebär en säkerhetsrisk för resenärerna. 

MTR och regionmajoriteten i Stockholm anser att det är säkert.

I april 2023 genomfördes en vild strejk under tre dagar.

På strejkens andra dag stämde arbetsgivarorganisationen Almega Tågföretagen 104 identifierade förare för deltagande i olovlig stridsåtgärd i Arbetsdomstolen.

En stridsåtgärd i arbetstvist är olovlig om den inte har varslats av ett fack.

Almega Tågföretagen kräver individuella skadestånd av förarna. Praxis för skadestånd för deltagande i olovlig stridsåtgärd är 3000 kronor. Almega Tågföretagen kräver det dubbla. 

Förarna har nekats rättshjälp av sina fackföreningar och företräds därför istället av ett fristående juridiskt ombud.

Ombudet för linjen att den vilda strejken inte var en arbetsrättslig stridsåtgärd utan en protest i enlighet med visselblåsarlagen.

Enligt ombudets talan bör stämningen därför dras tillbaka. Om det inte sker bör skadeståndet ändå utgå.

Huvudförhandling i Arbetsdomstolen är planerad till den 29 september.  

Ämnen i artikeln