– Det är särskilt svårt i Sverige, även om du vill jobba som kassör kräver de erfarenhet, säger Mike Stevberg.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Nu har han varit i Sverige i tre år, klarat svenska som andraspråk på gymnasienivå och fått sitt syriska utbildningsdiplom granskat av Socialstyrelsen. Förra veckan tog han de första stegen mot svensk läkarlegitimation då han började en sexmånaderskurs i Lund som hjälper nyanlända att studera inför det medicinska kunskapsprov de måste klara för att få sin kompetens validerad.
– Denna vecka hade vi två läkarstudenter på plats. Vi gick igenom gamla tentor de haft på läkarprogrammet och så fick vi ställa frågor om något var oklart. Efter det är det självstudier. Mest handlar det om att man sitter och studerar men på något sätt är det bra för att skapa en studiemiljö där du har dina kollegor. Vi sitter där från nio till fem, sex, säger Mike Stevberg.
Pilotprojekt permanentades
Region Skånes snabbspår för nyanlända läkare och sköterskor från icke EU-länder började som ett pilotprojekt vid Centralsjukhuset i Kristianstad för några år sedan. Våren 2016 beslutades att det skulle permanentas och spridas till hela Skåne där det i likhet med övriga landet råder stor brist på läkare och sjuksköterskor. Sammanlagt har runt 100 personer tagit del av satsningen på knappt tre år. Ett 40-tal har redan fått sina legitimationer och börjat jobba.
Mike Stevbergs dröm är att arbeta som allmänkirurg som han gjorde i Syrien. Han hade varit ST-läkare i fyra år när kriget bröt ut.
– Ingen vill lämna sitt land. Det handlar inte bara om yrket, det handlar om vännerna, familjen – allt det man kallar hem eller hemland. Jag var tvungen, jag försökte hjälpa skadade människor på gatorna i början av revolutionen men jag blev arresterad och torterad.
Skriver prov i december
Han ska göra kunskapsprovet i december och efter det väntar förhoppningsvis praktik på sjukhus eller annan klinik. Efter sex månaders godkänd praktiktjänstgöring kan han ansöka om svensk legitimation. Men kunskapsprovet är omvittnat svårt. Det omfattar i princip hela den teoretiska delen av läkarprogrammet.
– Det är omöjligt att veta vad som kommer på provet och omöjligt att läsa in allt, det skulle ta åtminstone två år. Det finns en preklinisk del och en klinisk. Det prekliniska är det man studerar de fem första terminerna som handlar om fysiologi, anatomi, kemi och sådan basinformation man behöver för att bygga vidare till den kliniska delen. Men de sakerna var det 15 år sedan jag studerade, säger Mike Stevberg och lägger till:
– Den kliniska delen känns okej men när det kommer till biologi och biokemi och fysik och sådant är det lite svårt och lite oklart vilken källa vi ska använda. Det handlar ju om nästan tre år och det går inte att plugga in 10 000 sidor.
Frustrerad över lång tid
Ända sedan Mike Stevberg kom till Sverige har han velat komma ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt och säger att han i princip kunnat jobba med vad som helst. Att han nu får chansen att återuppta sitt gamla yrke är givetvis en lättnad men han kan också känna frustration över att det går långsamt.
– För mig tog det ett år att få uppehållstillstånd. Det kan ta tre år att klara SVAIII (svenska som andraspråk på gymnasienivå, reds anm) om man går via komvux. Om man inte använder den medicinska information man har i sin hjärna tappar man kunskaperna, säger Mike Stevberg.
Jobbar redan i Tyskland
Han har kollegor från Syrien som flytt till Tyskland och redan är ute på arbetsmarknaden. Där är systemet mer praktiskt inriktat.
– Legitimationen blir granskad och man får jobba, men under en person som är ansvarig och kontrollerar allt man gör. Man har en temporär legitimation i två år och sedan kan man få permanent legitimation. Mina kollegor i Tyskland är redan är ute på arbetsmarknaden och bidrar positivt till samhället. Så man kan bli lite trött på att allt tar sådan tid men jag ska inte klaga. Jag kom hit och då får jag acceptera systemet.
Även om Mike Stevbergs långsiktiga mål är att en dag fortsätta yrket som allmänkirurg säger han att han tar ett steg i taget.
– Att jobba som läkare är den lilla drömmen, att få igen mitt liv. Efter det är den stora drömmen att arbeta som kirurg. Jag har ingen särskild favoritplats, som läkare har man bestämt sig för att hjälpa människor – det handlar inte om var. Om jag kan jobba här i Skåne är det bra, om jag får jobba i Norrland eller Lappland är det okej för mig med.
