Flera kommuner i Sverige har gratis arbetskläder till förskolepersonal, men det skiljer sig vad som ingår. I Umeå får personalen sedan tio år tillbaka skal­kläder och sedan förra året även varma vinterkläder. I Falun får personalen ytterkläder, men ska från och med i år även ha rätt till kläder att ha inomhus, bland annat för att minska smittspridning mellan förskolan och ­hemmet eller andra platser, då snor och kräks tillhör vardagen.

Fler ska omfattas

I Göteborg drev lärarförbundet på för arbetskläder redan för 15 år sedan. Andrea Meiling, som är ordförande för Sveriges lärare i Göteborg, berättar att det var en lång kamp även där och att de drev det som en ­jämställdhetsfråga.

– Det var så då, att personalen som jobbade i förskola kunde se hur stadens hantverkare och fastighetsskötare hade arbetskläder medan de själva inte hade några, inte ens regnkläder. De fick köpa sina egna skyddskläder för att kunna utföra sitt arbete.

De vann, och skyddskläder köptes in, men hur ofta och vilka kläder som omfattas har varierat mellan olika förskolor. Främst har det rör sig om skalkläder, men vissa har fått mer.

– Det som styrt har varit enheternas ekonomi, vilka kläder de har råd med och hur ofta det köps in, berättar Andrea Meiling.

Förra året lyckades förbundet driva igenom att nya skydds­kläder skulle köpas in och att fler skulle omfattas, bland annat idrottslärare.

– Det är märkligt om de inte ska få kläder. Ingen skulle tycka att det är särskilt professionellt om idrottslärarna dyker upp i vanliga kläder, ändå har man inte köpt in det de behöver för att kunna bedriva undervisningen. Det är också ett stort slitage på kläderna.

”Lika självklart som läromedel”

På förskolorna kan gummistövlar stå redo om det blir regn, men för idrottslärarna blev svaret att skor inte kan ingå i den utrustning som köps in. De anses vara personliga, eftersom de inte kan delas mellan olika lärare. Och det menade kommunen blir ett skattetekniskt hinder.

– Så det är fortfarande ett problem. De behöver ju skor både ute och inne, och skorna är nödvändiga för med fel skor kan fötter och knän lätt bli överbelastade, säger Andrea Meiling och fortsätter:

– Lagen utgår ifrån manligt dominerade yrken, då handlar det om skor med stålhätta och det är ju inte till hjälp här. Så i lagen är det bara intressant med en typ av skador, den typ som finns i de manligt dominerade yrkena, och helt ointressant hur idrottslärare drabbas.

Reaktionerna från personalen har varit positiva till en början, men utdragna processer och luckor i vad som ska innefattas betyder att förbundet kommer att fortsätta driva frågan. Andrea Meiling tycker att frågan borde prioriteras högre, och att även arbetsgivarna tjänar på att förse sin personal med arbetskläder.

– Vi har en situation med kompetensförsörjning inom skolan, och sedan är det ju egentligen självklart att de ska ha den utrustning som behövs för att bedriva undervisning. Lika självklart som att det ska finnas läromedel.

Att fler driver och får igenom frågan om arbetskläder ser Andrea Meiling som en möjlighet för fler att få de kläder de behöver i sitt yrke.

– Det blir praxis till slut, och när det blir större så underlättar det också med inköp och vilka priser som ska gälla och då blir det också en större likvärdighet.