En av ministrarna är Li Andersson, partiledare för Vänsterförbundet och tillika utbildningsminister. Hon säger till Dagens ETC att någon plågsamt utdragen regeringsbildning som den i Sverige inte var aktuell. I Finland gick det förhållandevis lätt att enas trots att de var fem olika partier vid förhandlingsbordet.
Nöjd med förhandlingarna
Vänsterförbundet hade en tung kravlista de ville få i genom för att sitta i socialdemokraten Antti Rinnes koalitionsregering.
– Våra absoluta krav var att vi inte sitter i en regering som försämrar grundtryggheten. Vi vill återställa stödet för arbetslösa, minska hälsoklyftorna och förbättra specialistsjukvården. Viktigt för oss var att regeringen måste förbinda sig till en klimatpolitik som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Vi sa också att Finland ska hållas militärt alliansfritt och att vi ska föra en politik som grundar sig i de mänskliga rättigheterna, speciellt när det handlar om asylpolitiken. Dessutom ska den trygga de allmänt bindande kollektivavtalen.
Hon är nöjd med hur förhandlingarna gick – men skulle gärna ha gått längre.
– Den del som vi är mest missnöjda med handlar om skattepolitiken där vi gärna skulle ha sett mer ambitiösa reformer.
Li Andersson har precis varit på Vänsterdagarna i Göteborg där hon haft panelsamtal med de nordiska vänsterledarna och lyssnat på Jonas Sjöstedt från det svenska systerpartiet. Varför tror hon att hennes parti släppts in i regeringen men att deras svenska motsvarighet hålls ute i kylan?
– Vänsterförbundet och dess föregångare har historiskt sett ofta fått vara med i regeringar. I Finland är vi vana vid att jobba med breda koalitionsregeringar. Dessutom samarbetar Socialdemokraterna gärna med oss för att förstärka vänstersidan.
Thomas Karv, som är statsvetare vid Åbo akademi, vill inte förklara de finska Socialdemokraternas vilja att samarbeta med vänstern med att de är mer vänstervridna:
– Jag skulle nästan säga tvärtom med tanke på att fackförbunden har en starkare koppling till de svenska Socialdemokraterna. Stefan Löfven och Antti Rinne är ju varandras kopior kan man nästan säga. Båda är gamla fackföreningsbossar, gamla skolans betongsossar.
Större samarbetsvilja
Thomas Karv gör bedömningen att det finns en större samarbetsvilja och pragmatism i finsk politik. Han tror också att det var lättare för de finska Socialdemokraterna än för de svenska att hitta gemensamma frågor med sina samarbetspartners. Finska De Gröna står längre till vänster än svenska Miljöpartiet och finska Centern är traditionellt ett socialliberalt parti som ofta står i mitten av politiken.
Men ändå var det just en centerledare, Juha Sipilö, som ledde den tidigare borgerliga regeringen tillsammans med Samlingspartiet, Finlands svar på Moderaterna, och försökte få i genom en gigantisk vårdreform som beskrevs som regeringens stora prestigeprojekt. Med Sverige som förebild skulle vården delas upp i landskap liknande de svenska landstingen och de skulle även införa en valfrihetsmodell med ökad konkurrens och fler privata alternativ.
Sverige som skräckexempel
Men flera uppmärksammade fall av vanvård på Attendos äldreboenden i Finland under vintern fick finländarna att inte vilja ha samma avreglerade vårdsystem som Sverige. Under valrörelsen användes Sverige rentav som ett skräckexempel.
Även i frågan om vinster i välfärden sneglar Finland på Sverige. Li Andersson pekar ut vinstjakten som det stora problemet med svensk skola.
– Det är ett enormt strukturellt problem för den svenska utbildningen. Den påverkar allt från hur föräldrar väljer skola åt sina barn till lärarnas arbetsvillkor och attraktiviteten hos läraryrket.
Medan Finlands skolsystem beskrivs som ”bäst i världen” har Sverige problem med sjunkande skolresultat och få studenter som vill läsa till lärare.
– Vi har ett internationellt sett väldigt jämlikt skolsystem. Vi har ingen vinstjakt i skolorna och vi har inte privata skolor i den utsträckning som finns i många länder som leder till att föräldrar måste välja skola till sina barn i ett väldigt tidigt skede. Grundprincipen är att varje finsk närskola ska vara en av de bästa grundskolorna i världen, säger Li Andersson.
Trots att den finska skolan beskrivs som världsledande har regeringen och utbildningsminister Li Andersson fler planer för den.
– Vi vill höja andelen som tar en examen och ytterligare stärka jämlikheten. Fast det finska skolsystemet redan är jämlikt i jämförelse med andra länder ser man en oroväckande trend även här mot att elevens familjebakgrund allt starkare påverkar skolresultatet, säger hon.
Att det går utmärkt för Socialdemokraterna i Finland att samarbeta med ett vänsterparti tycker Li Andersson kan vara en ögonöppnare för Socialdemokraterna i andra länder.
– Man kan ju hoppas att Socialdemokraterna i Sverige kanske följer det arbete som vi gör och tänker att det här kan ju vara ett fungerande sätt att se till att politiken vrids åt vänster i stället för höger.
Skolan mest jämlik
Finska skolor håller toppklass och Finland har vid flera
tillfällen utnämnts till det bästa utbildningslandet i världen.
Nästan alla skolor drivs i kommunal regi.
Kvaliteten på undervisningen är likvärdig vilket gör att barn
i socialt utsatta områden klarar sig bra. Finland har också satsat på
att utbilda speciallärare som kan stötta elever i behov av extra hjälp.
En jämförelse från 2010 mellan västländerna visade att Finlands skolor ekonomiskt, socialt och könsmässigt erbjuder de mest jämlika möjligheterna för högskolestudier.
Sjukvården bäst i världen
Enligt en stor internationell undersökning som publicerades
i vetenskapstidskriften The Lancet 2018 är det finska offentliga
sjukvårdssystemet ett av de bästa i världen.
I undersökningen jämförs kvaliteten på vården, hur vården
finansieras, hur tillgänglig den är för alla samt hur mycket vård
man får för pengarna. Och Finland toppade alla de kategorierna. Kostnaderna för vårdsystemet är samtidigt mycket lägre i Finland
än i de övriga granskade länderna.
Klimatet i fokus
Klimatet är i fokus för den finska regeringen. Socialdemokraterna, De Gröna och Vänsterförbundet har fått med sig åtta riksdagspartier på beslutet att Finland ska vara klimatneutralt till 2035 – vilket är ett tuffare åtagande än Sveriges som har satt 2045 som mål.
När Finland blir ordförande för EU har de också bestämt att klimatkrisen ska vara en av tre prioriterade frågorna och att alla länder ska godkänna avtal om att vara klimatneutrala 2050.
Finska regeringspartierna
Socialdemokraterna
(17,7% av rösterna i riksdagsvalet 2019)
Motsvarar de svenska Socialdemokraterna. Blev med knapp marginal största parti i valet 2019.
Centern
(13,8%)
Motsvarar det svenska Centerpartiet men mer socialliberala än nyliberala. Tappade en stor del av sin väljarskara i valet på grund av den misslyckade vårdreformen och Sipiläs högersväng.
De Gröna
(11,5%)
Finska De Gröna är ett mer tydligt vänsterparti än vad Miljöpartiet i Sverige är. Gjorde ett mycket bra val och fick tre ministerposter i regeringen – utrikesminister, inrikesminister och miljöminister.
Vänsterförbundet
(8,2%)
Finlands motsvarighet till svenska Vänsterpartiet. Mer positiva till EU. Gjorde ett ganska bra val och fick tre ministerposter i regeringen. Vänsterförbundets partiledare Li Andersson är utbildningsminister.
Svenska folkpartiet
(4,5%)
Borgerligt parti som ungefär motsvarar liberalerna. Deras existensberättigande ligger i att värna om den svenskspråkiga minoritetens intressen.
