Banker lånar ut pengar man inte har, en bank behöver bara ha några få procent i banken för att låna ut det tiodubbla. Det nya lånet blir bankens säkerhet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Problemet uppstår när någon inte kan betala. Eller när säkerheten försvinner då spekulation på bostäder slår snett.
När det här händer blir det snabbt ett skred där bankernas säkerhet till slut är borta, och bankerna själva slutar lita på varandra. Det var det som hände 2008. Finanssystemet hamnar i kris, och frågan är vem som plockar upp notan för att rädda ekonomin.
För detta är helt säkert. Ingen stat kan strunta i om finanssystemet faller, hela ekonomin är beroende av att det snurrar vidare. Så vi vet egentligen vem som går in och garanterar alla pengarna i banken. Staten. Det vill säga skattebetalarna.
En stat kan inte gå i konkurs, den har alltid möjlighet att beskatta sina medborgare så skulder på sikt kan betalas.
För ett litet land som Sverige är det här en risk på grund av det stora finanssystemet som vi har. En kris i bankerna skulle troligen resultera i snabbt övertagande och då också riskera en snabb valutakrasch. När Magdalena Andersson (S) därför säger att nationens finansrisk minskar av att Nordea flyttar så är det korrekt.
Men är det sant att Finlands finansrisk ökar lika mycket?
Det är mer osäkert. Finland har nämligen ingen egen valuta utan är del i euron. Det betyder att om finska staten räddar banksystemet så måste man göra det i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB).
Och om ECB väljer att genomföra en räddningsaktion genom att stödja staten med krediter beror i sin tur på hur banksystemet i hela Europa påverkas (ECB har stöttat staterna sedan 2009, alla stater utom Grekland kan man lägga till).
Den kommande notan för krasch i Nordea blir inte en finsk fråga.
Att Nordea väljer att flytta kanske därför säger mer om hur farlig banken är än alla presskonferenser från ledningen.