Fick miljarder i coronastöd – och tänker inte ­betala tillbaka

Staten har delat ut 38 miljarder kronor i krisstöd till svenska företag under coronapandemin. Länge var uppgifterna för hur mycket företagen tilldelats i stöd varit hemliga. Men förra veckan offentliggjordes listan.

Ulla Andersson (V), talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, tycker att permitterings­stödet har varit viktigt för att kunna rädda arbeten men efterfrågar att stöden också ska följas upp.

– Det måste ske systematiskt och noggrant och de företag som inte har haft ekonomiskt stora svårigheter ska betala tillbaka pengarna. De företag som får stöd borde också få mycket längre krav på sig att de inte får ha utdelning. Vi har inte fått gehör från andra partier även om jag tror att stora delar av svenska folket kan hålla med, det är ju ändå deras pengar som vi använt. Det här skapar olika måttstockar. Vanliga människor ska betala tillbaka om de fått en krona för mycket i bostadsbidrag men företagen slipper.

Facket fruktar varsel

Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare på IF Metall. Att bolagen kan göra utdelningar trots att de fått coronastöd är enligt honom en mer komplicerad fråga än vad man först kan tro. Han ska nu tillsammans med sina motparter i Sverige göra en utredning för att titta på hur man hanterar detta i andra länder.

– Man kan tycka rent instinktivt att nej, varför ska skattebetalarna betala ut pengar om det sedan blir aktieutdelningar. Men om Sveriges system kraftigt avviker från andra länder, där man får göra utdelningar, kan det vara så att man i multinationella företag väljer att säga upp folk i Sverige men inte i andra länder. Då kommer återhämtningen gå saktare och arbetslösheten kommer att stiga.

Samtidigt ser Veli-Pekka Säikkälä systemet för korttidsarbete i stort som lyckat och en fördel i kommande avtalsrörelse.

– I finanskrisen 2008 när systemet inte fanns så försvann 100 000 industrijobb. Så det är klart att efter den smällen blev det en väldigt jobbig avtalsrörelse. Att man haft korttidsarbete innebär naturligtvis att företagen inte har en högre arbetslöshet och återhämtningen har gått snabbt, vilket jag bedömer är ett bättre läge för avtalsrörelsen, säger han.

”Väldigt bra för Sverige”

AB Volvo har i delat ut 49 ­miljarder till aktieägarna.

Det borde finnas utrymme för er att kunna betala tillbaka det krisstöd på 1,3 miljarder som delats ut från staten?

– Nej, det här systemet har varit jättebra, vi kommer inte protestera genom att gå ur retroaktivt utan vi har full support för systemet från vår sida och jag tror det varit väldigt bra för Sverige och för svenska arbetstillfällen, säger Claes ­Eliasson, presschef för AB Volvo.

– Jag tycker det är bra att det finns ett regelverk att förhålla sig till. Så här ser det ut i alla transfereringssystem vi har i Sverige. Det är inte så att man blir återbetalningsskyldig i a-kassan eller när man får andra bidrag.

Behåller pengarna

Karin Hallstan, presschef på ­Scania som fått 866 miljoner kronor i coronastöd, har en liknande inställning.

– Kommer Tillväxtverket fram till att vi fått för mycket så justeras det naturligtvis. Men i dagsläget så finns det ingen generell plan på att betala tillbaka det goda stöd som möjliggjorde en mindre inbromsning i industrin än vad som sannolikt annars hade skett.

Bolagen som fått mest stöd (miljoner kronor)

Volvo Technology AB*: 163
SAS Ground handling Sweden AB: 167
Scandic Hotels: 169
Swedavia AB: 184
Volvo Lastvagnar AB*: 252
Volvo Construction Equipment AB*: 261
Volvo Powertrain AB*: 301
SAS: 406
Volvo Personvagnar: 530 (Utdelning 2021, 6 358)
Scania CV AB: 866 (Utdelning 2021, 2 700)

* = Volvo AB