Felaktiga utbetalningar har varit ett problem hos Pensionsmyndigheten under en längre tid. Högen med återkravsärenden har växt kraftigt de senaste åren och majoriteten gäller framför allt bostadstillägg men också allmän pension.
I slutet av 2022 fanns 35 600 stycken pågående ärenden om krav på återbetalning av bostadstillägg och allmän pension – två år senare var motsvarande siffra 60 000. Majoriteten, nästan 80 procent, handlar om bostadstillägg. I en del fall rör det sig om bedrägerier, men felen beror enligt myndigheten främst på ett komplicerat regelverk.
– Bostadstillägget är en komplex förmån. Man måste ange väldigt mycket om sin privatekonomi och sina boendeförhållanden – och det finns många poster där det kan bli fel. Mycket förändras också över tid, så en ansökan som var rätt från början kan bli fel senare, förklarar Johan Andersson, pressekreterare på Pensionsmyndigheten.
Likt andra myndigheter i socialförsäkringssystemet har Pensionsmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att motverka felaktiga utbetalningar men också stärka förmågan att återkräva belopp. Inom pensionsområdet uppskattas den totala summan felaktiga utbetalningar uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor årligen.
Kan inte skriva av skuld
Pensionsmyndigheten har fått 60 miljoner kronor per år för uppdraget under 2025 och 2026 – och i en storsatsning ska nu antalet handläggare som arbetar med den växande återkravshögen dubbleras.
Från tidigare 48 ska nu 100 handläggare ha som enda uppgift att kräva tillbaka pengarna.
– Vår förhoppning är att kunna jobba av de här ärendena och sedan erbjuda bättre möjligheter och hjälp för dem som i framtiden söker bostadstillägg, säger Johan Andersson.
Bostadstillägget riktar sig till pensionärer med låga inkomster och medelbeloppet låg på 3 666 kronor i mars, enligt Pensionsmyndighetens statistikdatabas. Kravet på återbetalning kan gå flera år tillbaks i tiden och att skriva av skulden är inte möjligt.
– Det finns en inbyggd kudde i det här, och det är möjligheten att göra en återbetalningsplan för beloppen. Då gör man upp med försäkringskassan, säger Johan Andersson.
– Men vi kan inte skriva av skulder. Eftersom det är statliga skattefinansierade medel är vi skyldiga att kräva tillbaka dem.
Lösningen: enklare regler
Joel Stade, intressepolitiskt ansvarig på Pensionärernas riksorganisation (PRO), är kritisk och säger att en faktura på flera tusentals kronor kan bli svår att betala för många pensionärer och att gruppen som får bostadstillägg per definition inte har några marginaler. I värsta fall kan de hamna hos Kronofogden.
– De här personerna kan ofta inte ta något extrajobb och de kan heller inte dra ner på några extravaganta vanor. Jag får intrycket av att Pensionsmyndigheten inte riktigt förstår hur sköra de här människorna faktiskt är. Det gör mig orolig.
Han frågar sig varför myndigheten och regeringen lägger ökade resurser på att begära tillbaka belopp från fattiga pensionärer när de samtidigt är medvetna om att systemet är komplicerat och att det är lätt att göra fel.
– Lösningen är ett enklare regelverk. Man måste kunna schablonisera fler uppgifter och myndigheter kunna dela mer information med varandra. Finns en uppgift någonstans inom staten borde man inte behöva fråga en gång till.
Vill bekämpa brottslighet
Äldreminister Anna Tenje (M) säger till Göteborgsposten att syftet är att bekämpa bidragsbrottslighet. Hon medger dock att regelverket är för komplicerat och säger att man arbetar för att komma tillrätta med det.
– Det har skett och sker ett stort förbättringsarbete kring de här frågorna. Och bostadstilläggen är ett stort fokus från regeringens sida – det ska vara lätt att göra rätt. När personer med små marginaler helt utan uppsåt får felaktiga utbetalningar, så ska det beivras bara i de delar som är möjliga, säger ministern till tidningen.
Joel Stade på PRO tycker regeringen gör saker i fel ordning.
– Först måste ansökningsförfarandet bli enklare så att det sker färre fel. Därefter kan man skärpa till kontrollen. Nu börjar man med kontrollen, trots att alla vet att systemet innebär att väldigt många gör fel och därför riskerar återkrav.
Johan Andersson från Pensionsmyndigheten är också han medveten om konsekvenserna som regelverket kan få för en redan utsatt grupp.
– Det är en utmaning att regelverket är krångligt såklart. Å andra sidan är det väl en avvägning för myndigheter och lagstiftare. Ju mer rättvis en förmån är, desto mer komplex blir den. Andra änden av skalan hade varit att alla får samma belopp.
"Som med alla andra bidrag"
När Dagens ETC ger sig ut på stan för att höra vad allmänheten tänker är det flera som reagerar på Pensionsmyndighetens satsning.
– Det är väl som med alla andra bidrag. Man får ju betala tillbaka till Försäkringskassan också. Men det är ju klart att det är tråkigt när det slår mot dem som kanske inte har det så bra, säger en kvinna som vill vara anonym.
En annan tycker att "det är lågt att ge sig på de som byggt upp vårt samhälle". Mats Lundborg, rektor boende i Bålsta, nöjer sig med att kommentera:
– Det är förjävligt.
