Inget stambyte har gjorts sedan husen byggdes 1961-62, och underhållet har varit gravt eftersatt. En rad boende har vittnat om upprepade vattenläckor och mögel, dragiga fönster och trasiga skåp, med mera.
– Från att vi flyttade in har det varit snack om stambyte här, det är så fruktansvärt vanskött allting, säger frilansjournalisten Anna Roxvall hemma i sin trerummare, där hon bott sedan 2011.
Emma Skogmalm, som bor i en fyra i porten bredvid, delar bilden.
– Det löpande underhållet har varit en katastrof. Vi flyttade in 2009 och efter ett halvår kom första vattenläckan. ”Det ska ändå snart stambytas”, sa de då. Sen gick det tre år innan nästa vattenläcka, berättar hon.
40 procents hyreshöjning
Efter vattenläckorna helrenoverades badrummen hos både Emma, Anna och många andra i huset. Men nu måste de återigen bytas ut från grunden, eftersom fastighetsägaren vill ha det enhetligt i alla lägenheter efter den omfattande renovering och stambyte som ska påbörjas efter årsskiftet.
– Ingen ifrågasätter att det behöver renoveras här. Det är bara kolla hur misskött det är, säger Anna Roxvall.
Det som hyresgästerna ifrågasätter är framför allt nivån på renoveringen, och den kraftiga hyreshöjning som följer. Samtliga lägenheter ska utrustas med golvvärme, handdukstork och spotlights i badrummet, extra eluttag, induktionshäll på spisen samt uttag för installation av tvätt- och diskmaskin.
Följden blir hyreshöjningar på runt 40 procent. Kanske ännu mer.
Hyresgästerna önskade att renoveringen skulle göras i flera nivåer, vilket är den generella rekommendationen från Hyresgästföreningen.
– Vi förespråkar alltid samråd mellan fastighetsägare och hyresgäster, och att man har flera olika nivåer i renoveringen. Minst två, helst tre olika nivåer, där basnivån endast ska innehålla det absolut nödvändigaste, säger Björn Raemklang, strateg på Hyresgästföreningen.
Det låter ju fint, men det är väl inte ofta det fungerar så i praktiken?
– Nej, det stämmer. Det finns inget krav i lagen på att man måste hålla samråd. Och hyresgästens skydd i lagstiftningen är svagt.
I Solna bjöds hyresgästerna in till vad som kallades samrådsmöte, men enligt de hyresgäster Dagens ETC pratat med var det i själva verket ett ensidigt informationsmöte.
– Det var inget samråd. Det var bara information och sen skulle man skriva under, säger Anna Roxvall.
– De har inte lyssnat alls! Det har inte varit nån som helst dialog, säger Emma Skogmalm.
Kjell Norling, vd på PP Pension, har en annan bild.
– Jag tycker inte det stämmer att det inte funnits möjligheter att påverka. Vi har tagit emot alla synpunkter från hyresgästerna och lyssnat in deras åsikter.
”Inte representativa”
För att en omfattande renovering ska bli av måste alla hyresgäster ge sitt godkännande.
Sju av de boende på Ankdammsgatan vägrade skriva under och tog ärendet till Hyresnämnden, som i mars beslutade till fastighetsägarens fördel.
– Vi visste från början att vi inte hade nån chans. Fastighetsägaren vinner alltid, säger Anna Roxvall, som hävdar att många fler grannar har varit missnöjda, men inte orkat kämpa emot.
Kjell Norling anser inte att de som varit kritiska är representativa för alla boende.
– Det är 400 lägenheter totalt i husen och några stycken som har klagat. Den stora majoriteten har accepterat och tackat ja.
Enligt PP Pension har husen uppnått en ålder då en omfattande renovering är nödvändig.
– Vi försöker göra det så ekonomiskt och enkelt som möjligt. Vi har lyssnat in de som har haft synpunkter och de som har överklagat. Det är ingen lyxrenovering. Vi har följt givna lagar och regler. Framtida hyreshöjningar förhandlas alltid med Hyresgästföreningen, säger Kjell Norling.
Är det nödvändigt med golvvärme, elektrisk handdukstork och spotlights i badrummet, induktionshäll och så vidare?
– Vi försöker få till en nivå som gäller 2021, baserat på vad dagens hyresmarknad efterfrågar. Många av de boende kan vara försäkringstagare själva och vi gör inget som inte är bra för försäkringstagarna. Många hyresgäster har uttryckt sig positiva till renoveringen.
Är det rimligt för en hyresgäst att få hyran höjd med 40 procent över en natt?
– Om du får en helt nyrenoverad produkt så kanske det är det.
Anna Roxvall, som är medlem i Journalistförbundet, har en annan syn på det.
– Det sjukaste är att det är vårt eget fack och mitt eget pensionsbolag som skinnar mig, för att mina egna pensionspengar ska växa, säger Anna Roxvall.
Björn Raemklang på Hyresgästföreningen förvånas över PP Pensions agerande.
– Det rimmar illa när en stort fackligt pensionsföretag inte lyssnar in de som bor i fastigheterna ordentligt. Det tycker vi är anmärkningsvärt, säger han.
Måste flytta från bästisarna
Idag har Anna Roxvall en hyra på 7 600 kronor i månaden för sin trea. Med en höjning på 40 procent innebär det att boendekostnaden blir för hög för henne som ensamstående.
– Vi kommer inte bo kvar. De kan ju göra precis som de vill. Hela bostadsmarknaden är så jävla paj. Det är helt och hållet fastighetsägarnas marknad. De säger att ”sett till läget så är det här ingen hög hyra”, vilket är helt sjukt. Som att jag bara skulle kunna välja ett annat läge.
Att flytta är ingen lätt sak för en familj som bott på samma plats i tio år.
– Mina barn har sina bästisar här. De går i skolan bredvid. Jag har mina stabila barnvakter här. Som frilansjournalist är det inte så fett, men då har jag åtminstone kunnat känna mig trygg i att ha en billig hyra. Jag såg inte det här komma, säger hon.
Kjell Norling på PP Pension beklagar att hyresgäster ser sig tvungna att flytta.
– Det är väl tråkigt om man inte kan bo kvar, om man trivs i området. Det kommer ju dessutom bli ännu mer attraktivt när de ska bygga pendeltågsstation i närheten.
Emma Skogmalm, också ensamstående med två barn, kommer få en hyra på runt 12 000 kronor i månaden för sin fyra på 83 kvadrat.
– Jag kommer ha råd, jag har ett bra jobb på bank idag, men det är väldigt många som flyttar. Jag vet åtminstone fyra som flyttar ut nu. Folk försöker ta sig härifrån. Fastighetsägaren skiter ju i vilka som bor här, det finns alltid folk som har råd att flytta in. De ensamstående, de äldre och de som tjänar sämre kommer bli tvungna att se sig om efter annat boende, säger hon.
Att alla typer av människor kan bo tillsammans har varit värdefullt, menar Anna Roxvall.
– Det är många som flyttar nu. Det är snarare så att det är de som inte har några alternativ som blir kvar. Jag uppskattar verkligen hur vi har det här. Att alla sorters människor kan bo här, både arbetslösa och de som har toppjobb, både gamla och unga. Så vill man ju att ens ungar ska se samhället. En bra blandning, där alla typer av människor får plats. Det pajar man ju nu, när man driver ut alla som inte kan betala höga hyror.
Fakta
Begreppet ”Renovräkning” innebär att en hyresvärd höjer hyrorna i samband med renovering så mycket att de boende tvingas flytta.
2014 gjorde statliga Boverket en rapport som undersökte flyttmönster till följd av omfattande renoveringar.
De konstaterade att 25 procent av de boende flyttar i samband med renoveringar.
De ser ett klart samband med inkomst, och skriver att ”de individer som har låga inkomster flyttar i högre grad än de med högre”.
De ser även ett tydligt mönster i att renoveringarna leder till höjda bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd för de som bor kvar.
De som flyttar från renoverade fastigheter får även de högre bostadsbidrag jämfört med vad de hade innan flytten.
Flyttarna från renoverade fastigheter tenderar gå mot områden med lägre genomsnittsinkomster och lägre skolresultat, vilket indikerar att renoveringarna bidrar till en ökande segregation, skriver Boverket i rapporten.
Källa: Boverket rapport 2014:34 ”Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar”