Förra veckan berättade Dagens ETC om de tyska minijobben, lågavlönade deltidsjobb med sämre villkor än på övriga arbetsmarkanden. Målet var att jobben skulle fungera som en ingång till arbetsmarknaden, men enligt de utvärderingar som gjorts har effekten snarare blivit den motsatta – låginkomsttagare, i de flesta fall kvinnor – klistras fast vid de lågavlönade deltidsjobben istället för att ges en skjuts framåt. 

I den svenska debatten om hur arbetslösheten ska bekämpas har den tyska modellen dock flera gånger lyfts från borgerligt håll. Det senaste utspelet kom från moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson i slutet av mars. Vid ett möte med Riksdagsjournalisternas förening återkom Kristersson flera gånger till de tyska Hartz-reformerna, där minijobben är en stor del. 

– Varje arbetad timme spelar roll. Och första jobbet är en helt avgörande fråga, sade han till Svenska Dagbladet.

”Skulle aldrig acceptera sådant”

I dag har Tyskland omkring 7 miljoner minijobb inom framförallt detaljhandel, hotell och restaurang, reparation och service, städning, vård samt undervisning.

– Att det förekommer i så stor omfattning är en skandal för ett land som Tyskland, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handelsanställdas förbund.

– Vi skulle aldrig acceptera något sådant. Det finns inte på kartan. Här måste man följa våra kollektivavtalade löner. Men även om vi inte har det så illa som i Tyskland så finns det många unga som i dag är i en utsatt position. Man har till exempel allmän visstid och vet inte hur mycket man får jobba på grund av arbetsgivarens syn på flexibilitet. Men det tyska systemet har ett mer systematiskt sätt att utnyttja arbetskraften på. Det är helt oacceptabelt, säger han.

Om moderaterna kommer att driva frågan om minijobb är oklart. När Dagens ETC söker Ulf Kristersson för en intervju efter utspelet om minijobben avböjer han. 

– Vi håller på med politikutvecklingen kring detta och andra ämnen, säger pressekreteraren Andreas Hamrin.

Stöd från alliansen 

Även Centerpartiet och Folkpartiet har i olika sammanhang beskrivit Tyskland som ett föregångsland. I sitt Almedalstal 2012 sade Annie Lööf exempelvis så här:

– Det är dags för Stefan Löfven att lämna besked här i Almedalen: Vad är det som är så fel med de arbetsmarknadsreformer som S i Tyskland och Danmark genomfört? Tänker du öppna dörren för att unga ska få arbete, Stefan Löfven?

Två år tidigare, inför valet 2010, lovordares den tyska modellen av Jan Björklund som ville ha ”rejält lägre lön” för ungdomar under 23 år. Allt enligt den tyska modellen med lärlingsjobb.

– Är man 19 år så kanske man tjänar hälften av vad en vuxen person gör, sade han i en intervju i SVT:s morgonsoffa.

I dag säger sig Centerpartiet inte vara intresserade av att driva frågan minijobb.

– Vi vill se riktiga jobb och inte de tiotimmarsjobb som minijobben är, säger Fredrik Christensson (C), talesperson för ungas jobb.

Fredrik Malm, FP:s arbetsmarknadspolitiska talesperson, säger att partiet inte har några konkreta förslag på att införa minijobb.

– Men jag tycker att det är värt att noga studera exempel i vår omvärld där fler har kommit i arbete och arbetslösheten är lägre, säger han.

Lägre löner – enklare jobb

Den borgerliga tankesmedjan Timbro menar å sin sida att vägen ur arbetslösheten stavas flera enklare jobb och lägre löner. Det skriver Malin Sahlén, programansvarig för arbetsmarknad och integration i rapporten ”Jämlika Sverige” som nyligen släpptes.

Minijobben har hon dock inte tittat närmare på.

– Men jag menar absolut att man borde tillåta jobb till lägre löner än kollektivavtalade löner. Arbetsplatser som saknar kollektivavtal är i lagens mening fria att ha en lägre lön, men det är komplicerat för man är utsatt för diverse konflikter från fackföreningar, så man vågar inte ha sådana jobb. Sektorn med de jobben är i dag väldigt liten, jag menar att det är skadligt för personer som behöver sitt första jobb. Det är alltid bättre att ha ett jobb än att inte ha det, säger Malin Sahlén.

Stefan Carlén har hört det resonemanget förut, och han gillar det inte.

– Jag blir så upprörd när jag hör det där. Hela poängen är ju att vi ska utveckla vårt samhälle, skitjobben ska ju försvinna. Det är det som kallas produktivitet. Vi har aldrig tidigare tyckt att vi ska avskaffa traktorerna för att människor ska stå och gräva med spade i jorden. Men har helt gett upp synen på vad det är som orsakar arbetslöshet. Det har inte med att enkla jobb försvinner att göra. Arbetslösheten beror på att man har fört en för stram ekonomisk politik i många år som slagit hårdast mot unga, säger han.