Det var i somras som flera myndigheter fick extra pengar i kölvattnet av Metoo-kampanjen. De skulle användas för projekt mot sexuella trakasserier innan årsskiftet. I julhelgen avslöjade SVT att flera myndigheter endast hunnit göra av med en bråkdel av pengarna. Arbetsmiljöverket fick tio miljoner kronor men hade fram till oktober bara lyckats använda 1,7 miljoner. Ändå har LO-förbunden en lång önskelista på åtgärder mot sexuella trakasserier i arbetslivet.
– Jag skulle vilja se att man lägger ytterligare ansvar på arbetsgivarsidan. Det är jätteviktigt, inte minst i vår bransch där kunder och gäster också kan vara förövare, säger Malin Ackholt, förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket.
Utbildning av inspektörer
De 1,7 miljoner kronorna som Arbetsmiljöverket gjort av med har bland annat gått till en utbildning för inspektörer som har ansvar för att att informera arbetsgivare om hur man förbygger sexuella trakasserier på jobbet. Myndigheten har också tagit fram en informationsbroschyr i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen som skickats ut till runt 120 000 arbetsgivare. Malin Ackholt tycker det borde satsas ytterligare på det förebyggande arbetet.
– Det handlar om att utbilda och följa upp. Det handlar också om att våga säga till gäster och kunder att kränkande beteende mot personal inte är okej, och att ta ställning för att det inte får förekomma.
Arbetsmiljöverket har också använt en del av Metoo-pengarna för att lägga till ett extra moment i befintliga arbetsplatsinspektioner där inspektörerna informerar om sexuella övergrepp. Malin Ackholt skulle gärna se fler arbetsplatsbesök generellt, för att kontrollera och informera om sexuella trakasserier.
– Jag tror Arbetsmiljöverket skulle kunna komma med ytterligare rådgivning, och titta på möjliga föreskrifter för aktiva åtgärder och utöka dem, säger Malin Ackholt.
Hon poängterar också att det är viktigt att komma tillrätta med otrygga anställningsformer som hon menar gör människor mindre benägna att larma om problem på arbetsplatserna .
– Överutnyttjandet av tidsbegränsade anställningar är en grogrund till att folk inte vågar säga ifrån. Vi säger att tidsbegränsade anställningar måste få finnas eftersom branschen har den sammansättning som den har. Men det kan inte vara så att det blir regel istället för undantag och där måste arbetsgivarna ta vårt ansvar. Kan inte parterna lösa det får vi gå till lagstiftaren.
”Bra dialog”
Dagens ETC har sökt Anna Johansson Milovanovic, jämställdhetsstrateg på Arbetsmiljöverket, som inte varit tillgänglig för en kommentar. Myndighetens presstjänst uppger dock att de ska slutredovisa till regeringen först i april 2019. Enligt pressekreterare Sonya Aho räknar man med att hinna göra av med betydligt mer än 1,7 miljoner kronor till dess. Exakt hur mycket det blir vet hon inte i nuläget.
Anonyma källor på olika myndigheterna uppger för SVT att framförhållningen varit alldeles för dålig och att de politiska besluten om de extra Metoo-miljonerna varit ogenomtänkta.
– Pengarna i sig hade gjort en fantastiskt stor nytta – om man hade fått tre år på sig, säger en.
