I det vitdokument som beskriver projektet sägs det att ”finansiellt lever ännu stora delar av världen med en standard liknande kommunikationerna innan Internet uppfanns” och “de fattigaste betalar mest för finansiella tjänster”.
Libra kommer blir bli en kryptovaluta baserad på blockkedjor liksom Bitcoin, men medan Bitcoin-systemet är decentraliserat utan någon styrande auktoritet kommer kontrollen över Libra att ligga helt i konsortiets händer. Huvudkontoret är tänkt att baseras i Schweiz och lyda under dess, finansvänliga, lagstiftning.
En öppning att bjuda under
Det är ingen tvekan om att det finns en marknad. Internationella penningöverföringar, speciellt mellan privatpersoner, innebär fortfarande ofta avgifter på ett par procent av beloppet och kan ta flera dagar att slutföra. Kontantuttag från automat i utlandet är i många länder belagda med rejäla avgifter. Men även inom ett och samma lands gränser är det nya kontantlösa (och bankkontrollerade) betalningssystemet långt ifrån gratis att använda: bara i Sverige tar bankerna ut 2 miljarder kronor i avgifter varje år direkt från kortanvändare. Med många vanliga kreditkort kan kostnaden för företaget som tar emot betalningen ligga på över 3 procent av köpesumman. Varje Swish-betalning har ett pålägg på 1,50 eller 2 kronor.
Ett nytt system skulle med andra ord ha en öppning att bjuda under konkurrenterna.
En valuta som Bitcoin har misslyckats att bli ett alternativ inte bara på grund av att den fortfarande är ganska omständlig att betala med, utan för att dess värde svänger så våldsamt med efterfrågan. Utanför den kriminella världen ser därför nästan alla den som en (spekulativ) investering, inte ett speciellt praktiskt betalmedel. Konsortiet bakom Libra försäkrar därför att de kommer hålla dess värde konstant mot ett genomsnitt av världens viktigaste valutor.
Diverse privata, mobiltelefonbaserade betalsystem existerar i många afrikanska och asiatiska länder idag och har faktiskt gjort livet enklare för hundratals miljoner människor som aldrig varit i närheten av att kvalificerat sig för ett bankkonto. Men den stora förebilden är troligen Kina, där mobilpengar idag fullständigt kört om både kontanter och kort och de populäraste, We-chat, är just kopplade till ett socialt nätverk.
Förutom Facebook backas Libra av en lång rad tunga aktörer, en del skapare av betalsystem som Visa, Mastercard, Mercadopago och Paypal, andra enorma mottagare av elektroniska betalningar som Ebay, Uber och Spotify.
Pengar, kan vi notera, är inte en kategori som definieras av någon lag utan av hur de faktiskt fungerar i en ekonomi: om Libra skulle bli ett utbrett betalningsmedel, skulle de bli privata pengar, utan citationstecken kring ordet. Vilket redan idag alla saldon på bankkonton är, men Facebooks pengar skulle stå långt friare från något lands lagstiftning.
Nya nivåer av övervakning
Men vilka skulle konsekvenserna bli om en virtuell valuta etablerade sig och började cirkulera på massiv skala?
Det första orosmolnet dyker nog för många upp redan när de hör ordet Facebook – nätverket är redan redan ökänt för sin intima informationsinsamling och kartläggning av användarna. I vitdokumentet nämns som vision ett framtida ”globalt ID” – Facebook, som redan varit banbrytare för användningen av verkliga namn på internet, vill alltså ta ett steg längre i att definitivt knyta identiteter på nätet till en unik fysisk person och identifikation som personnummer. Exempelvis bloggen Naked Capitalisms Lamberth Strether befarar att vi skulle få se övervakning tagen till hittills aldrig skådade nivåer – till Facebooks redan omfattande kartläggning av användarna skulle vi få lägga till ett komplett register över personens köp och penningtransaktioner.
Den kinesiska förebilden We-chat är här samtidigt varnande exempel: BBC:s Beijingkorrespondent skildrade tidigare i år hur han låstes ute från We-chat efter att ha delat demonstrationsbilder och hur det gjorde vardagslivet nära nog omöjligt.
Å andra sidan har Facebook inte förklarat vilka säkerhetsåtgärder man tänkt sig mot penningtvätt och annan finansiell brottslighet; delvis finns det fullt legitima skäl till att internationella penningöverföringar idag är krångliga och långsamma, nämligen att pengarnas ursprung, destination och syfte ska kunna kontrolleras.
Svårare att reglera
Organisationen Finance Watch kritiserar projektet ur omvänt perspektiv: från den enskildes integritet till hela världsekonomins stabilitet. Facebooks alla exempel handlar om köp av verkliga varor: någon bjuder en vän tvärsöver Europa på en kopp kaffe eller bokar ett privatrum på semesterdestinationen – långdistansversioner av den sorts konkreta transaktioner som vi naivt fortfarande föreställer oss att ekonomi handlar om. Men den allra största delen av penningflödet runt jorden är kapital som jagar största möjliga utdelning. Libra har potentialen att inte bara göra de flödena ännu svårare att reglera, utan också sänka barriärerna för deltagande i spelet, menar de. Det skulle ge den globala medelklassen chansen att hänga på de senaste finansbubblorna eller ta sina besparingar ur en krisdrabbad ekonomi, vilket förstås bara skulle förvärra krisen.
Koncentrerar vinster
För konsortiet som står bakom kan projektet dock bli mycket lukrativt. Den som vill ha virtuella Libra-mynt måste köpa dem med sin lokala valuta, och betalningen går i sin tur in i en fond, som därför har potential att bli en verklig gigant på den globala finansmarknaden – en möjlig destabiliserande faktor i sig, som organisationen Finance Watch påpekar i en rapport.
Fonden kommer att investeras i allehanda slags värdepapper, och avkastningen tillfaller investerarna, medan kapitalet kvarstår för att garantera att en Libra kan lösas in igen för dollar, svenska kronor, eller någon annan valuta. Men inget hindrar att tillgångar som aktier och obligationer också faller i pris, och i så fall kan fondens värde bli otillräckligt.
Skulle det bli en ny global finanskris, och skulle det då bli en rusning bland användare för att sälja av sina Libra, är det mycket möjligt att många aldrig får sina pengar tillbaka. Upplägget sprider riskerna medan det koncentrerar vinsterna.
I slutändan är också villkoren i systemet upp till dess ägare – vilken regel som helst kan ändras med två tredjedelars majoritet. Om valutan skulle bli en ny standard i världen hindrar inget dem från att klicka fram fler Libras utan full uppbackning – så länge folk accepterar det – med ännu större vinstmöjligheter.
Libra kan sägas vara ett ytterligare steg längs den väg vi redan befinner oss på – ett fullt privatiserat penningssystem, med full frihet för kapitalet att oreglerat genomkorsa världen.
