Få konflikter på svensk arbetsmarknad

I en internationell jämförelse är konflikterna på den svenska arbetsmarknaden mycket få. Två uppmärksammade konflikter med hamnarbetare och piloter i huvudrollerna stod för alla de arbetsdagar som gick förlorade på grund av strejk eller lockout i förra årets avtalsförhandlingar. I de båda konflikterna gick 7 527 arbetsdagar förlorade. Till det kom ytterligare 50 arbetsdagar som gick förlorade på grund av politiska strejker.

Men så var det också bara ett 20-tal nya kollektivavtal som tecknades under 2019. I år ska cirka 500 förbundsavtal förhandlas fram och de omfattar närmare 3 miljoner anställda, något som Medlingsinstitutet är medvetet om att det öppnar för potentiella konfliktytor.

– Men jag utgår ifrån att arbetsmarknadens parter agerar ansvarsfullt. Parterna tar ansvar för arbetsmarknadens funktionssätt och klarar att hantera utmaningar av olika slag, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Minimilöner oroar

Medlingsinstitutet oroas snarare över EU:s uttalade ambition att införa minimilöner. I Sverige riskerar det att stjälpa, snarare än hjälpa. I en analys av kollektivavtalens lägsta löner konstaterar Medlingsinstitutet att mindre än en procent av de anställda på den svenska arbetsmarknaden har låga löner enligt EU:s definition trots att ungefär 10 procent av de anställda i Sverige inte har kollektivavtal och betydligt fler än så har kollektivavtal utan reglering av de lägsta lönerna.

– En lagstiftning om minimilöner skulle rubba ett väl fungerande system utan att göra någon egentlig skillnad för dem med låga löner. Det finns problem på den svenska arbetsmarknaden, men de beror framför allt på fusk och lagbrott och inte på lönebildningsmodellen, säger Irene Wennemo.

Bland de lågavlönade dominerar unga och deltidsarbetande. Andelen är större bland kvinnor än bland män. 

Minskat lönegap

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat varje år sedan 2007. Det verkar till lika delar bero på att kvinnor de senaste åren i genomsnitt har haft större procentuella löneökningar än män och på att kvinnor blir vanligare i mansdominerade yrken och tvärt om.

Enligt de senaste siffrorna, som bygger på lönestatistiken från 2018, hade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av mäns lön 2018, det vill säga att den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,7 procent. Variationen mellan olika sektorer var stor. Störst löneskillnad fanns inom landstingen, där löneskillnaden var 20,0 procent. Löneskillnaden var minst inom kommunerna där den uppgick till 2,8 procent.

Att kvinnor och män arbetar i olika yrken och att dessa yrken har olika lönenivåer är en viktig förklaring till att kvinnors och mäns löner skiljer sig åt. En större rapport om löneskillnaderna mellan kvinnor och män 2019 kommer att presenteras i juni.