– Fler människor än någonsin kämpar för sina liv. Det är så ovärdigt. Ojämlikhet är inte en naturlag, det är ett resultat av politiska beslut, säger Suzanne Standfast.

De som drabbas hårdast är de som redan har det svårt ekonomiskt, men den ekonomiska ojämlikheten drabbar också allt fler. Rapporten visar att 1,7 miljarder löntagare i världen lever i länder där inflationen stiger snabbare än deras löner. Samtidigt har två tredjedelar av all förmögenhet som genererats sedan 2020 tillfallit världens rikaste procent.

– Nu lever vi i en värld där den extrema fattigdomen och den extrema rikedomen ökar parallellt. Då har vi ett glasklart symptom på att vi har ett trasigt ekonomiskt system. En modell som inte fungerar. Ett samhällskontrakt som är brutet, säger hon och fortsätter:

– Ojämlikheten är en av vår tids största utmaningar. Det skapar polariserade samhällen där missnöje gror, där man göder populism på både vänster- och högerkanten.

Rekordvinster för företag

Att världen befunnit sig i flera kriser samtidigt, med klimatkrisen, pandemin, och kriget i Ukraina har lett till att företag gjort rekordvinster. Därför föreslår Oxfam en tillfällig skatt på extraordinära intäkter.

– Det är enorma summor pengar som har pumpats in av offentliga medel som sedan lett till rekordvinster. Det vore rimligt att en del av de pengarna går tillbaka nu när det ser ut som det gör idag.

Varje regering behöver utvärdera sina skattesatser, men utöver en tillfällig skatt vid extraordinära inkomster förespråkar Oxfam en engångsskatt på förmögenhet och en permanent skatteökning för den allra rikaste procenten. Och ett aktivt arbete för att stoppa skatteflykt och -planering, säger Suzanne Stadfast.

– I en jämlik värld tar politiken ansvar och fattar beslut som gör att människor kan njuta sina mänskliga rättigheter och leva ett värdigt liv.

Ökad skattebörda för resurssvaga

Globalt sett kommer 80 procent av alla skatteintäkter från inkomst och konsumtion. Företag bidrar med 14 procent, medan skatter på kapital står för 4 procent. Här finns resurser, säger Suzanne Standfast.

– Det här leder till en ökad börda för resursfattiga människor, medan den lättar för de rika. Men det visar också att problemet inte är brist på resurser utan de finns, och i det finns potential och möjligheter för omfördelning. Det går att förändra.

Även i Sverige ökar de ekonomiska klyftorna, och senast vid årsskiftet sänktes skatterna för höginkomsttagarna medan alla som tjänar 30 000 kronor i månaden eller mindre helt blev utan. Oxfam föreslår en kartläggning av den ekonomiska ojämlikheten och konkreta förslag på hur klyftorna kan minskas.

– Men det är besvärande tyst här. Det pågår ingen politisk debatt om ojämlikheten och det är där vi måste börja.