I USA råder nu hård konkurrens om Amazon flex-uppdragen och andra gigjobb, det vill säga snabba tillfälliga påhugg som ofta fördelas genom mobilappar. Anledningen är att över 40 miljoner amerikaner blivit av med jobbet sedan pandemin nådde landet på allvar i mitten av mars och stora delar av samhället stängde ner för att stoppa smittspridningen. Arbetslösheten har inte varit så hög sedan den stora depressionen på 1930-talet. Nu öppnar ekonomin gradvis igen, men många företag har inte överlevt.
Gynnar hemleverans
Samtidigt som USA har gått in i en recession har pandemin gynnat de gigföretag vars affärsidé bygger på hemleverans. Instacart, en app som parar ihop kunder med folk som handlar livsmedel åt dem, har kunnat expandera kraftigt när många amerikaner vill undvika att trängas i mataffären. Företagets vd Apoorva Mehta sa till nyhetssajten Bloomberg i början av maj att de redan levererat varor till ett större värde, 350 miljarder kronor, i år än vad de räknat med att ha gjort fram till slutet av 2022. Andra har det tuffare.
– Taxitjänstföretagen har det väldigt svårt och både Lyft och Uber har tvingats säga upp många på sina kontor, säger journalisten Sarah Kessler, en av USA:s främsta experter på gigekonomin.
Hon har skrivit boken ”Gigged: The gig economy, the end of the job and the future of work” och skriver om framtidens arbetsmarknad på nyhetssajten Quartz.
Saknar försäkringar
Företagen betraktar inte gigarbetarna som anställda, utan som frilansare kopplade till deras appar. Det finns därför i regel ingen arbetslöshetsförsäkring för gigarbetare. De som har förlorat inkomst kan dock ansöka om arbetslöshetsersättning genom ett coronakrispaket som kongressen röstade igenom i mars.
– Generellt tar appföretag som Uber, som är beroende av gigarbetare, inte något större ansvar för deras säkerhet eller förlust av inkomster under pandemin, säger Sarah Kessler.
– I början av pandemin skickade de ut mejl som i princip sa ”lycka till, skaffa ett munskydd och stanna hemma utan lön om du blir sjuk”.
Nödcheckar till gigarbetare
Senare satte en rad gigföretag upp fonder där de som diagnosticerats med covid-19 kan ansöka om sjukersättning. Regeringen har också skickat ut nödcheckar under våren till amerikaner, inklusive gigarbetare.
– Alla som kör för tjänster som Uber märker troligen av en enorm minskning av antalet passagerare. De som jobbar med bud och leveranser har andra utmaningar, eftersom deras jobb har blivit farligare i och med pandemin. De får inte någon större hjälp på den punkten från företagen de arbetar för, säger Sarah Kessler.
Ett exempel är Instacart, vars gigarbetare har kritiserat företaget för att inte förse dem med skyddutrustning eller extrabetalning trots att de riskerar att smittas i livsmedelsbutikerna.
– Det sociala skyddsnätet, saker som sjukförsäkring, är kopplat till ett fast jobb i USA, så ju längre folk är från att ha ett fast jobb desto otryggare är de, säger Sarah Kessler, och fortsätter:
– Företag som Uber har kunnat utnyttja denna märklighet i det amerikanska sociala skyddsnätet för att bygga en affärsrörelse där all risk ligger på arbetarna, och har inga förpliktelser mot dem.
”Ett löjligt påstående”
Samtidigt växer motståndet bland USA:s gigarbetare.
– Vi har sett en våg av organisering under pandemin, som en förstamaj-demonstration där Instacart-arbetare tillsammans med Amazon-arbetare krävde bättre arbetsförhållanden och högre lön, säger Sarah Kessler.
– Tidigare har företagen hävdat, för att slippa betala för sjukförsäkring, pension och så vidare, att deras huvudsakliga verksamhet inte är att leverera mat eller livsmedel, utan att skapa den tekniska plattformen, och att arbetarna bara är användare av plattformen. Det är ännu tydligare att det är ett löjligt påstående i dag, säger Sarah Kessler.
Hur ser du på gigekonomins framtid i USA?
– Jag tror att USA kan komma att bli hårdare mot företag som Instacart och Uber när det gäller att tvinga dem att behandla sina arbetare som anställda. Jag tror också att idén om att knyta sjukförsäkringen till ett jobb bör och kommer ifrågasättas.
