BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men att EU ska börja utforma politik och lagar för nya områden är inte okontroversiellt. Både bland konservativa och nationalistiska krafter och inom vänstern finns ett motstånd mot att ge mer makt till EU.

”Ett stort hot”

I en ny rapport från näringslivets utredningsinstitut Ratio pekas nu EU:s sociala pelare ut som ett hot mot den svenska modellen. Att ge EU makt över arbetsmarknaden, löner och sociala trygghetsförmåner kritiseras:

– Om den här sociala pelaren implementeras så som den är formulerad, då innebär den ett stort hot mot den svenska lönebildnings- och arbetsmarknadsmodellen där parterna själva tar ett väldigt stort ansvar, säger Nils Karlson som är professor i statsvetenskap och en av författarna bakom rapporten.

Tillsammans med juristen Felinda Wennerberg har han gått igenom punkterna i den sociala pelaren; slutsatsen är att trots att pelaren idag inte är lagligt bindande så kommer vi på sikt att få mer en mer centraliserad styrning av arbetsmarknad och lönebildning.

– På sikt kommer vi få mycket mer av lagstiftning och offentliga ingrepp av det slag vi ser i Sydeuropa, och det tror jag inte är önskvärt, säger Nils Karlson.

Att det finns så stora skillnader i modeller för till exempel lönebildning mellan länder kommer att skapa problem, och då kommer makten att successivt flyttas över till EU, menar författarna. Att pelaren bara stakar ut en riktning håller han inte med om.

– Att hävda att det bara är symbolpolitik, då kan man ju fråga sig varför man gör det överhuvudtaget, om det nu är totalt verkningslöst.

TCO: ”Vi har kontor i Bryssel”

Men från fackligt håll ser man inte samma hot från den sociala pelaren mot vår arbetsmarknadsmodell. Per Hilmersson som är Europachef på TCO menar att påståendet att den sociala pelaren skulle tvinga oss att följa EU:s påbud är fel. 

– Rapporten ger sken av att den sociala pelaren är rättsligt bindande och nu genererar en massa lagstiftning som underminerar vår modell. Det stämmer inte, säger han.

Per Hilmersson tar lönebildningen som exempel. EU får inte lagstifta om lönefrågor, menar han.

– Den sociala pelaren är inte rättsligt bindande, det är fortfarande EU:s fördrag som kommissionen måste vila på när de föreslår ny lagstiftning, säger han. EU har sedan länge enligt fördraget haft rätt att reglera miniminivåer när det gäller exempelvis arbetsmiljö och arbetsvillkor.

På en punkt ser dock TCO också problem. Det gäller det så kallade upplysningsdirektivet, som också kallas arbetsvillkorsdirektivet. Nu gällande EU-direktiv innebär att arbetsgivare har ett ansvar för att upplysa arbetstagaren om vilka villkor som gäller. EU-kommissionen har nu föreslagit att en definition av arbetstagarbegreppet och nya rättigheter införs. 

Per Hilmersson delar bilden att detta kan komma att hamna i konflikt med den svenska modellen, om det inte tydliggörs i lagförslaget att arbetsmarknadens parter har möjlighet att själva reglera dessa frågor fullt ut i kollektivavtal. 

– Där är de svenska parterna på arbetsmarknaden överens om att direktivet är problematiskt. Att dessutom definiera arbetstagarbegreppet i EU-direktiv hindrar den flexibla ordning vi har i Sverige, säger han. 

Problem som parterna pekar på handlar om sådant som att längden på provanställningar och andra villkor bestäms på EU-nivå istället för av länderna själva. Även om syftet är att förbättra villkoren i länder med en svagare arbetsrätt, kan sådana skrivningar för Sveriges del innebära inskränkningar i möjligheten att avtala villkoren i kollektivavtal som skiljer sig åt mellan branscher. Riksdagens arbetsmarknadsutskott har mot den bakgrunden sagt nej till direktivet.

Och här pågår också ett påverkansarbete mot politiker och beslutsfattare i EU. TCO och många andra fack- och arbetsgivarorganisationer har sedan länge kontor i Bryssel, och Per Hilmersson menar att de svenska parterna har fått stor förståelse i EU för hur den svenska modellen funkar, och vikten av att EU:s institutioner respekterar de olika kollektivavtalsmodeller som finns och fackliga fri- och rättigheter.

– Jag tror inte lagstiftarna vill underminera en väl fungerande modell. De brukar vara lyhörda för att hitta en lösning som passar oss, och som samtidigt ser till att inte oseriösa aktörer kan kringgå EU-reglerna, säger Per Hilmersson.