– Både jag och Johannes är intresserade av moralfilosofi och politisk filosofi. Det var intressant att göra kopplingar av tankar som finns inom politisk filosofi till samhällsvetenskap, säger Filip Fors Connolly, forskare och docent i sociologi.

Huvudfrågan som forskarna analyserade var “Hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden?”. 

Forskarna definierade gruppen sämst ställda som den tiondel av urvalet som svarat lägst på den frågan i varje land och undersökningsomgång. De kunde dels se att de som hade det sämst ställt i norra Europa mådde bättre än de i östra och södra Europa. Men det som intresserade forskarna mest var förändringen över tid.

– Vi blev förvånade över den stora förändringen över tid, och att det var så tydlig skillnad i välmående för gruppen som hade det sämst ställt. Vi visste inte på förhand vad vi kunde förvänta oss.

Polen sticker ut 

Exempel som stack ut var Polen, Tyskland och Tjeckien där forskarna kunde se en dramatisk skillnad i ökat välmående i gruppen sämst ställda.

– I Polen har man haft en otroligt stark ekonomisk tillväxt, de har även minskat sin arbetslöshet mycket sedan 2002, säger Filip Fors Connolly, och fortsätter:

– Det understryker på betydelsen av ekonomiska resurser och att det kan vara viktigt för att folk ska må bra.

I länder som Sverige, Norge och Finland var skillnaderna i välmående små över den tiden som mättes.

– Det kan dels bero på att dessa länder inte haft lika stark förbättring av ekonomin som till exempel Polen haft. Det kan även röra sig om så kallad hedonisk anpassning. Sverige, Norge och Finland är sedan länge rika länder med hög levnadsstandard. Teorin om hedonisk anpassning innebär att när grundläggande behov är uppfyllda, leder ytterligare förbättringar i levnadsstandard inte längre till några större ökningar i välmående.

Kan det inte ha funnits andra aspekter som gett människor större välbefinnande?

– Det är klart att det kan finnas flera faktorer till att tillfredsställelsen ökar i gruppen, till exempel minskad arbetslöshet, som har ett starkt samband med ekonomisk utveckling. Utifrån vår analys har vi dock starka skäl att tro att ekonomin är en viktig faktor eftersom vi inte bara tittade på BNP tillväxt utan även på hur studiedeltagarna själva uppfattade sin ekonomiska situation. 

Svaren visar alltså att förbättringar i ekonomin gav stor effekt på välmående för de som hade det sämre ställt.

– Vår studie indikerar att förbättringar av ett lands ekonomiska utveckling är särskilt viktiga för de som ligger lågt i livstillfredsställelse, säger Filip Fors Connolly.

Troligtvis uppvisar intervjupersonerna högre grad av tillfredsställelse eftersom en förbättrad ekonomi kan tillgodose mänskliga behov som trygghet och frihet, menar Filip Fors Connolly.

Det har forskats en hel del om sambandet mellan välmående och pengar. Tidigare har forskare hittat en brytpunkt. Tjänade man mer än en viss inkomst hade det inte någon påverkan på folks lycka.

– Men det har kommit studier efter det där det inte är lika tydligt att man kan hitta en brytpunkt. Det som har ett starkt stöd är teorin om avtagande marginalnytta, att sambandet mellan inkomst och välmående är starkare ju längre ned på inkomstskalan man befinner sig. En löneökning har större påverkan på välmåendet för en person med låg inkomst jämfört med en person som har medelinkomst.

Studien som forskarteamet från Umeå universitet gjorde utgick från åren 2002 och 2018. Sex år har gått sedan dess. Hur tror forskarna att resultatet hade sett ut från 2018 och framåt?

– Det är svårt att svara på. Jag gissar att utvecklingen inte sett lika positiv ut sedan 2018 och framåt på grund av covidpandemin och en ökad konfliktnivå i världen bland annat.