Efter över ett års dragkamp i handelskriget mellan USA och Kina, där förhandlingar har omväxlat med nya strafftullar, lade Donald Trumps administration in en ny växel i konfrontationen med en attack på Huawei, Kinas tyngsta IT-företag. Redan under 2018 började amerikanska myndigheter producera uttalanden mot företaget, och i december greps Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada där hon fortfarande väntar på utlämning till USA, anklagad för inblandning i ett fem år gammalt bedrägerifall, men konflikten blev akut när FCC (motsvarigheten till Post- och Telestyrelsen) i mars placerade företaget på en ”svart lista” för förmodat spionage i samarbete med kinesiska staten.
Därmed är det förbjudet för amerikanska Internet- och mobilleverantörer att köpa företagets produkter om de tar emot offentliga subventioner. I maj följde sedan Google de föga subtila signalerna från den amerikanska regeringen och bröt alla kontakter. Den viktigaste följden är att Huawei stängs ute från framtida versioner av Android – det Google-producerade operativsystem som i stort sett varenda mobiltelefon i världen som inte är en Iphone tills nu har använt.
”Hycklande anklagelser”
Bloggen Techdirt konstaterar att medan Huawei knappast varit ett ”skinande ljus av etiskt ansvarstagande” så är de specifika anklagelserna som fått rättfärdiga avstängningen antingen osannolika, ogrundande eller hycklande. En tidigare omfattande utredning av amerikanska underrättelsetjänster under 2012 hittade inga bevis för olaglig aktivitet, enligt uppgifter till Reuters. Flera av de största amerikanska IT-företagen, å andra sidan, har själva ett långtgående samarbete med NSA och dokumenterad historia av att spionera både på landets egna medborgare och resten av världen.
Den egentliga anledningen är med största säkerhet en annan: kampen om den globala ledarrollen inom högteknologi.
Mer avancerad industri
2015 lanserade den kinesiska regeringen en plan kallad ”Tillverkat i Kina 2025”, som sätter upp milstolpar för när landet ska komma ifatt och gå om västvärlden inom strategiska områden som artificiell intelligens. Med stigande löner börjar Kina redan lämna rollen som monteringsfabrik för multinationella storföretag bakom sig – många av dem har redan flyttat till länder som Vietnam och Bangladesh – och övergå till mer tekniskt avancerad industri.
Amerikanska investeringar i Kina föll dramatiskt från runt 90 miljarder dollar 2016 till 4 miljarder 2018; från leverantör av billig arbetskraft har landet gått till en farlig konkurrent.
Torpederar internet
Trump handelskrigsförklaring har fått börser världen över att darra och fördömts av internationella affärstidningar. Men med attacken mot Huawei kan konsekvenserna bli större: det riskerar att torpedera själva grunden för Internet som ett världsomspännande nätverk.
Många bedömare talar om framväxten av ett ”Splitternet” (Splinternet), ett lapptäcke av nationella nät med skilda regler och omgivna av barriärer mot varandra. ”Jag tror vi kommer se ett vägskäl med två Internet, ett USA-lett och ett Kina-lett”, förklarade exempelvis ingen mindre än Googles tidigare VD, Eric Schmidt, i ett föredrag för investerare förra året.
Financial Times analytiker Rana Foroohar spår istället en tredelning mellan USA, Kina och Europa, och konstaterar att EU redan valt sin egen väg med striktare regler för datainsamling och personuppgifter, vilket lett till att många webbsidor redan idag visar en särskild version för europeiska besökare.
Tidningen Fortune pekar på Kinas imponerande kapactitet att blockera utländska sidor man ogillar politiskt och menar att ”många auktoritära regeringar” kan vilja gå samma väg; Ryssland specifikt har i månaden antagit en lag om ”Internetsuveränitet” som betyder att all trafik måste gå genom noder kontrollerade av regeringen.
Huawei har enligt uppgifter förberett sig för just den uppkomna situationen och är redo att övergå till ett eget operativsystem. Dock är företagets telefoner och surfplattor utestängda från Googles Play Store.
Parallella universum
Vi surfar idag allt mer från mobiltelefoner, vilket är en form där vi mer följer vägar på förhand utstakade av företag: istället för att själva besöka en webbsida, använder vi en app, ibland efter att appen kallat på oss med ett meddelande. Istället för att ladda ner ett program direkt från skaparen, hämtar vi det i Googles eller Apples butik, ibland efter att telefonen föreslagit det för oss. Det har hittills fungerat i en värld där alla – mer eller mindre – samarbetar med alla. Men nu är det lätt att föreställa sig två eller fler parallella universum med sin egen uppsättning appar.
Kinesiska nätföretag har redan haft framgångar utanför landets gränser – från nätbutiker med extremt låga priser till videodelningsappen Tic Toc, som mot alla odds tagit en del av Youtubes marknad bland den yngre publiken.
Allt sedan kapitalismen först korsade landsgränser har världen omväxlat mellan perioder med frihandel i ett enhetligt, globalt system, och perioder av merkantilism då handelsblock med tullmurar stått mot varandra och varje stat backat sina egna storföretag energiskt.
Men även frihandeln har egentligen varit beroende av en aktör som tjänat på den och kunnat påtvinga resten av världen sina egna villkor.
Det brittiska imperiet införde en frihandelsregim överallt det förmådde eftersom dess industri just då var effektivare än alla konkurrenters. Protektionism och statsstöd gjorde det möjligt för länder som Tyskland, Japan och USA att industrialiseras. Efter Andra världskriget, och särskilt från 80-talet och framåt, skapade de ledande ekonomiska makterna i världen ett frihandelssystem anpassat efter sina intressen.
På väg att rivas upp
Det globala Internet har egentligen alltid gett en särskild roll åt USA. Fram till 2016 kontrollerades domännamnssystemet av USA:s handelsdepartement. Idag vilar det på den ideella organisationen ICAAN, men den är fortfarande baserad i Los Angeles och lyder under amerikanska lagar.
USA:s strategiska position i världens kommunikationsnät har utnyttjats av NSA för massivt spionage, ibland direkt i amerikanska storföretags intresse.
Avslöjandena allt sedan Edward Snowden trädde fram 2013 har gjort det lätt för USA:s geostrategiska rivaler att rättfärdiga varför de vill stänga de stora amerikanska nätföretagen ute och ta kontroll över trafiken.
EU:s allt striktare lagar för datahantering skyddar enskildas privatliv – men de drabbar också i första hand amerikanska företag som Google och Facebook, och begränsar den insamling av data som de kan utnyttja i utvecklandet av nya teknologier.
Ett globalt, öppet Internet har varit till stor nytta för mänskligheten. Men allt sedan det första, statligt utvecklade nätverket lämnades över till privata telebolag på 1980-talet, har det varit beroende av privata, vinstdrivande intressen. Om nu världen går in i en period av ökande ekonomisk nationalism och handelskrig, kan också det globala nätet vara på väg att rivas upp.
