– När vi pratar med våra medlemmar så säger de att detta blivit ett större problem, framför allt för dem som jobbar med socialt arbete, säger Carola Löfstrand, ombudsman och arbetsmiljöexpert på Vision.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Sedan 2012 har antalet anmälningar inom inom vård, omsorg och sociala tjänster ökat med 78 procent. Under perioden rapporterade 5 950 anställda att de blivit utsatta för hot och våld, 80 procent av anmälningarna rör kvinnor som utsatts.
Gruppen förebygger
Majoriteten av dem som beviljats sjukfrånvaro till följd av hot eller våld jobbar som undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter, visar den årliga undersökningen av AFA Försäkringar.
– De största problemen finns inom socialt arbete, som socialtjänsten och framför allt HVB-hemmen. Där försöker de alltför ofta köra med så låg bemanning som möjligt och ensamarbete är vanligt förekommande. Kunskapen är låg och det är inte alltid som den som blivit utsatt anmäler, säger Carola Löfstrand.
Josefin Herrström på beroendeenheten i Huddinge jobbar med personer i substansberoende. Jobbet innebär en påfallande risk för hot och våld, eftersom påverkade människor har lättare för att bli aggressiva och ofta finns även någon form av psykisk sjukdom närvarande.
Hittills har enheten ändå lyckats undkomma hot- och våldsituationer, åtminstone vad Josefin Herrström känner till. Hon berättar för Dagens ETC att de, precis som de flesta andra socialtjänster, har en pärm med rutiner för hur hotfulla situationer ska hanteras.
– Det är jättebra med rutiner för larm och sådant, men det är ännu bättre om man slipper att ens hamna i den situationen.
På boendeenheten i Huddinge har de därför en arbetsgrupp som lägger mycket tid och kraft på det förebyggande arbetet.
– En avgörande faktor handlar om att ha luft i systemet. När en klient inte är i bruk att kunna ta ett tungt besked ser socialsekreterarna ofta till att boka en ny tid, i annat fall finns möjlighet att rycka tag i en kollega som kan vara med och stötta under samtalet, säger Josefin Herrström.
”Handlar om neddragningar”
Vision tycker sig se ett mönster: gemensamt för de arbetsplatser med hög frekvens av hot och våld är att de också genomgått stora nedskärningar och därmed fått en ökad arbetsbelastning.
– Resultatet är hög stress och stora arbetsgrupper. De anställda upplever att de inte längre kan lägga samma tid på handläggningen som tidigare och då riskerar de att missa sådana signaler som föregår hot eller våld, säger Carola Lövstrand.
Arbetsmiljöverket har genomfört en omfattande kampanj med inspektioner av 50 procent av landets socialtjänster – och Carola Lövstrand har varit med och granskat 47 av dem.
– Chefen är långt borta och det är svårt att få något stöd. Många påtalar bristen av rutiner och introduktion då detta också är en yrkeskår där det är svårt att rekrytera folk.
Brister på flera håll
Mer än var tredje socialsekreterare uppger att de blivit utsatta för någon form av våld eller hot i arbetet. Antalet anmälningar per tusen sysselsatta i socialtjänsten är högre än genomsnittet och anmälningshistoriken visar även att hot eller våld är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro efter en arbetsplatsolycka.
Efter omfattande inspektioner av socialtjänster runt om i landet kan Arbetsmiljöverket nu bekräfta den bilden.
– Det där systematiska arbetsmiljöarbetet görs inte tillräckligt bra på många ställen, det bedrivs slentrianmässigt och inte på det sätt som skulle behövas, säger Pia Schyberg, socionom och handläggare på Arbetsmiljöverket.
På många arbetsplatser finns brister också vad gäller den fysiska arbetsmiljön. Det handlar bland annat om öppna receptioner och besöksrum utan möjlighet till att ta sig ut på ett smidigt sätt för att undkomma aggressiva klienter.
Vad kan våld- och hotsituationerna leda till för den enskilde?
– Det kan handla om alltifrån sjukskrivning till att man inte klarar av att ens gå tillbaka till jobbet. I vissa allvarliga fall kan det leda till stressreaktioner och arbetsgivare måste stötta med arbetsinriktad rehabilitering, säger Pia Schyberg.
