Men är femtech den feministiska hälsorevolution många vill utmåla det som - och är våra personliga hälsodata säkra i företagens händer?
Kan bli skuldbeläggande
Deborah Lupton är professor i sociologi vid University of New South Wales och har studerat kvinnors relation till hälsoappar. Hon fann hur kvinnorna i studien ofta uppskattade tjänster som gravidappar och fertilitetsappar, men att vissa funktioner inte alltid passade för exempelvis gravida nyförlösta kvinnor med dålig sömn, där påminnelser om att sova eller träna istället kunde framkalla känslor av skuld.
– I dag kommer dock allt fler femtech-produkter som är utvecklade av kvinnor för kvinnor, och framför allt med kvinnors behov i åtanke. Jag gillar också hur det kommer fler och fler appar som utformats för att stödja kvinnors sexuella njutning istället för att enbart övervaka fertiliteten, säger Deborah Lupton.
Lättare att få finansiering
Femtech-experten Kathrin Folkendt driver en plattform där hon bevakar branschen i stort. Hon ser gynekologisk femtech som nästa stora trend, med innovationer som berör menopaus, endometrios och sexuell hälsa.
– I dag går dock bara fyra procent av all finansiering inom digital hälsa till uppfinningar med fokus på kvinnohälsa, och manliga entreprenörer har betydligt lättare att få finansiering. Men jag gissar att det kommer att bli lättare och lättare med finansiering i takt med att folk får mer kunskap om vad det faktiskt handlar om, säger Kathrin Folkendt.
Men begreppet femtech har också kritiserats för att både feminisera något som borde handla om allmän folkhälsa, exkludera män vid exempelvis infertilitetsbehandlingar och exkludera transpersoner. Kathrin Folkendt håller med om att problemen finns, men menar samtidigt att termen också är det som möjliggjort en gemenskap kring frågorna.
– Problemet är inte själva begreppet utan de brister det påtalar och att kvinnors hälsa har försummats så länge. Jag håller inte med dem som menar att det tränger in oss i ett fack. Det är inte ett perfekt begrepp, men det duger just nu, säger Kathrin Folkendt.
Ska korta vårdtider
Ett svenskt exempel är appen Endometrix, som är utvecklad för att hjälpa användare med konstaterad eller misstänkt endometrios att kartlägga symptom och behandlingar. Appen är också tänkt att kunna användas som ett verktyg i kontakten med vårdgivare. I dag tar det i genomsnitt mellan fem och sju år att få en endometriosdiagnos fastställd. Det är en tid som Moa Linder, en av företagets grundare, hoppas att appen kan bidra till att korta.
– Om man som läkare inte har kunskap om endometrios kan det vara svårt att se ett mönster eftersom symptomen kan vara så skilda, och där kan appen vara till hjälp, säger Moa Linder.
Är femtech-vågen ett tecken på att vården försummat kvinnors hälsa?
– Definitivt. Även jag själv har chockats under arbetet med appen över hur lite jag faktiskt vet om kvinnohälsa. Så ofta har kvinnor fått höra att deras menssmärtor är helt naturliga, fast det kanske gör så ont att de inte kan gå till jobbet eller svimmar. Men jag hoppas och tror att vården kommer att lyssna mer och mer på kvinnors berättelser, och allt fler kvinnor börjar säga ifrån, säger Moa Linder.
Lätt att hacka
Utvecklingen är inte problemfri. En undersökning utförd av organisationen Privacy International har visat på hur mensappen Maya delat sina användares personliga data med Facebook utan att be om godkännande, och den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports fann i ett test av mens- och fertilitetsappen Glow att appens data, som lagrar uppgifter om bland annat tidigare aborter och grader av sexlust, var lättåtkomliga för hackare och andra. Samtidigt har data från tusentals användare av mensappen Clue kunnat användas i forskningsstudier om
hormonella preventivmedels påverkan, att jämföra med vanliga studier där antalet deltagare är betydligt lägre. Kathrin Folkendt menar att vi som användare behöver bli mer medvetna om de sätt våra personliga data kan användas på.
– I dag förväntar vi oss att appar och liknande ska vara gratis, utan att förstå att detta innebär att vi själva blir till produkter. Men samtidigt finns också ett stort forskningsvärde i dessa data. Kvinnors hälsa har fått stå tillbaka så länge, och här kan data som dessa kunna tillföra värdefull information, givetvis med användarens godkännande, säger Kathrin Folkendt.
Deborah Luptons studier visar i sin tur på hur kvinnliga hälsoapp-användare sällan är särskilt oroliga varken över vart deras personliga data tar vägen eller vem som använder den.
– De ser inte riktigt vilka risker som finns vad gäller tredjepartsanvändning eller hacking, trots att det kan röra sig om personlig och känslig data om deras kroppar och sexualitet. Här måste appar och plattformar bli tydligare om hur de samlar in och använder människors data, betonar Deborah Lupton.
