Är det bra eller dåligt med mer rot-avdrag?

– Man kan se rot som en konjunkturåtgärd för byggsektorn. Men i ett läge där det är djup kris samtidigt som regeringen vägrar ta andra grepp för byggande blir det nästan ett hån.

– Fördelningsprofilen är parodiskt skev. Detta blir en subvention till bättre bemedlade husägares ombyggnader. 

– Nej, regeringens ekonomiska politik hör till västvärldens mest marknadsliberala och blir därmed direkt farlig för sysselsättning och välfärd. 

Veronica Palm, politisk redaktör på Norrländska Socialdemokraten

– Nej. Det finns så mycket bättre att göra med folks surt förvärvade skattepengar än att ge ännu mer bidrag till de som redan har mest. 

– Usel. Den som kan nyttja bidraget måste ju ha lika mycket pengar över för att kunna betala för en renovering. Och dessutom går det bara till de som äger sitt boende. 

– Nej. Politiken borde istället kompensera hushållen för kostnadskrisen genom höjt barnbidrag till exempel. Vad gäller byggande, som ju i sig driver tillväxt, så vore ett investeringsstöd för produktion av hyresrätter betydligt bättre än ännu mer rot. 

Fredrik Kopsch, chefekonom Timbro

– Både rot- och rut-avdrag innebär att staten lägger sig i människors konsumtion genom skattesystemet. Politiken bör hålla sig borta från att förändra i prisbilden. Jag hade hellre sett att skatt på arbete sänktes, så kan människor själva bestämma vad de vill lägga sina pengar på. 

– Det är ju en åtgärd som kommer vissa till del. Dels branschen som får en högre efterfrågan, dels hushåll som kommer nyttja avdraget. Fördelningsmässigt finns definitivt bättre reformer att genomföra. 

– Man ska inte ha så stora förväntningar på en vårändringsbudget, den följer i stort sett den politik som stakats ut av höstbudgeten. Yrkesutbildningar kan vara bra, men samtidigt finns redan outnyttjade platser i flera program. Att stärka ungas plats på arbetsmarknaden borde istället göras genom att minska kostnaderna att anställa. Sänkta arbetsgivaravgifter och minskat anställningsskydd är rätt väg att gå. 

Vilgot Österlund, statistiker på tankesmedjan Arena Idé

–  Nej, det är inte bra politik att höja rot-avdraget. Sverige har både bostadsbrist och en byggbransch i kris. Köksrenoveringar i Danderyd löser inte bostadsbristen och konjunkturmässigt är ett höjt rotavdrag ett ineffektivt småduttande. Det som behövs är ett offensivt byggstöd för nya bostäder.

– Fördelningsmässigt är rot-avdraget en katastrof. Det används främst av höginkomsttagare och får bara nyttjas i ägt boende. Danderyd, Lidingö och Nacka är de tre kommuner i Sverige där rot-avdraget nyttjas mest. En ytterligare höjning innebär en fortsatt omfördelning från låginkomsthushåll i hyresrätt till villaägare med höga inkomster. 

– Nej. Klyftorna i Sverige växer och många hushåll har svårt att köpa mat i slutet av månaden. Samtidigt lägger regeringen miljarder på redan besuttna. Den ekonomiska politiken måste fokusera på att höja de lägsta inkomsterna, få ned arbetslösheten och minska klyftorna. Högre barn- och bostadsbidrag, och en arbetsmarknadspolitik som lyfter de arbetslösa in i jobb genom utbildning och offentliga investeringar.

Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna

– Som stimulansåtgärd för byggsektorn och för att balansera de höga marginalskatterna är det en rimlig åtgärd. Däremot anser Företagarna att tidsbegränsade skattesänkningar är en vansklig strategi; bättre vore att separera rot- och rut-takbeloppen och sätta avdraget till 50 procent permanent.

– Höjd avdragsgrad träffar alla köpare oavsett summa, medan ett höjt takbelopp kommer köpare av större arbeten till del. Med det nu aktuella förslaget blir förändringen i ekonomisk standard för dem i lägre inkomstskikt än dem i högre. Köpare av rot-tjänster har generellt högre inkomster och träffas därmed av högre marginalskatter, så rot-avdraget har till delsyfte att minska skattekilarna.

– Byggbranschen går alltjämt trögt, med höga konkurstal och mycket uppsägningar. För mer permanent jobbskapande skulle vi helst se sänkta arbetsgivaravgifter, i synnerhet för de minsta företagen.

Anna Almqvist, LO-ekonom

– Sannolikt har det inte särskilt stor betydelse för jobben. Riksrevisionen konstaterade till exempel att när Sverige sänkte subventionsgraden från 50 till 30 procent så innebar det inte någon större förändring i hur mycket rot-arbete som utfördes. Det är bra att det är tillfälligt. I och med att det finns ett slutdatum kanske viljan att tidigarelägga något verandabygge ökar något. Regeringen borde ha tagit tag i situationen i byggbranschen långt tidigare och satt in åtgärder för att byggandet av nya bostäder skulle upprätthållits. 

– Skattesubventionen tillfaller främst höginkomsttagare. Tiondelen med högst inkomster i befolkningen gjorde lika mycket rot-avdrag som de 70 procent av befolkningen med de lägsta inkomsterna.

– Nej. Med en arbetslöshet som är skyhög och stora behov på en mängd områden är dessa korrigeringar otillräckliga. 

Rasmus Hansson, ledarskribent på Skånes Folkblad som startar 31 mars

– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Att subventionera redan rika människors renoveringar av kök kommer knappast underlätta vardagen för en majoritet av befolkningen. Även fackförbundet Byggnads har kritiserat regeringens åtgärd och menar att det här kommer göra en marginell skillnad för massarbetslösheten inom byggsektorn.

– Tidigare i veckan höjde man högkostnadsskyddet för mediciner till sjuka människor. Nu ska höginkomsttagare få bidrag för att kunna renovera ännu mer. Regeringen och SD sänder en extremt tydlig signal om vilka i samhället det är man prioriterar.

– Vi har en vecka bakom oss där människor bojkottat de stora matjättarna för deras höga priser och enorma vinstutdelningar. Svenska folket är pressat och många gnisslar tänder på nätterna över sin framtid. Att då regeringen svarar med att höja högkostnadsskyddet för mediciner och höja rotavdraget är verkligen imponerande verklighetsfrånvänt.

Johan Jenny Ehrenberg, ledarskribent Dagens ETC

– Rot-avdragen är för renoveringar, inte byggen av fler bostäder, så visst får vi nya kök men ingen lösning på bostadsbristen. Mycket pengar kommer gå till onödiga renoveringar.

– Den som inte har råd att renovera kommer inte få något stöd alls. Bättre vore stöd till omställning och ny energi för enskilda hushåll. Det stärker ekonomin för alla.

– Budgetkorrigeringarna ändrar inte budgetens riktning som är ökade klyftor och mindre offentligt stöd för de som behöver det mest.