Men nu avnoteras bolaget alltså från börsen. Fredag blir sista dagen för handel med skolans aktier.

Nyligen blev det klart att skolan säljs till konsortiet Peutinger, som består av riskkapitalbolag och grundarna  eget bolag, The Hans and Barbara Bergström Foundation. Avnoteringen från börsen är ett led i ägarens planer på att få skolkoncernen att växa ännu mer.

– Vi tror att Engelska skolan under de här tillväxtperioden passar bäst i en privat miljö utanför börsen. De stora investeringarna under kommande år kommer belasta både resultatet och lönsamheten. Det brukar inte aktiemarknaden uppskatta, sade Jan Hummel, som leder konsortiet i en intervju med Svenska Dagbladet nyligen.

28 000 elever i 39 skolor

Bolaget har i dag över 39 skolor i Sverige med drygt 28 000 elever. Och enligt de senaste kvartalsrapporterna planerar man att växa med åtminstone tolv skolor fram till år 2023. 

Men man kan räkna med att skolan också kommer att växa genom att utöka de skolor som redan finns med fler årskurser. Det säger Johan Enfeldt, medlem i Nätverket för en likvärdig skola och ledarskribent i Dagens Arena.

– Där tror jag att vi kommer att se en snabb expansion. Generellt har friskolor varit vanligast i högstadiet och gymnasiet, men Engelska skolan har pekat ut förskoleklass till årskurs 3 som ett viktigt expansionsområde. Då pratar vi inte om tio skolor utan väldigt många fler, säger Johan Enfeldt.

2,5 miljoner i konsulträkning

Han betonar att han är emot att skolor befinner sig på börsen. Med det sagt innebar börsnoteringen 2016 en fördel för de som vill granska friskolan. Som börsnoterat företag lyder man under hårda krav på transparens gentemot investerare. Det har bland annat inneburit att bolaget de senaste åren har varit tvungna att skicka ut ett pressmeddelande varje gång de planerar att etablera en ny skola.

– En etablering är kurspåverkande så bolaget har kommunicerat sådant löpande. När de inte är ett börsbolag längre kommer det där att kunna ske under radarn, säger han.

I den senaste delårsrapporten kan man läsa att ägarna lade 2,5 miljoner kronor på konsultarvoden i samband med avnoteringen. Johan Enfeldt säger så här:

– Vårt skolsystem är uppbyggt så att hela friskolelobbyn med friskolornas riksförbund och olika inhyrda kampanjmakare är finansierat med skolpengen, det kommer inte pengar från något annat håll. Den ganska kostsamma överbyggnaden som friskolorna på börsen har är finansierad av skolpeng. Vårt system innehåller inga spärrar för vad man använder skolpengen till, säger Johan Enfeldt.

IES-koncernens skolor har i dag nästan lika många elever som det finns elever i hela Malmö kommun. Det gör bolaget till en maktfaktor, menar Johan Enfeldt. Och även om skolan nu flyttar från börsen så har skattebetalarna fortfarande ingenting att säga till om när det gäller skolans framtid.

– Som jag ser det är grundskolan en samhällsbärande institution. Engelska skolan har elever som motsvarar en av Sveriges största kommuner och vi har inget som helst inflytande över i vilka händer de hamnar. Det är inte en följd av avnoteringen från börsen, utan av det skolsystem vi har, säger Johan Enfeldt.