Det här är bilder från Japan. Under våren har Arbetets museum i Norrköping och fackförbundet Kommunal tillsammans haft en utställning om hur robotar används i äldreomsorgen i Japan.
Åldrande befolkning
Japan har en åldrande befolkning och enligt beräkningar kommer det att saknas 370 000 vårdgivare inom äldreomsorgen år 2025. Regeringen säger att de äldre måste räkna med att i stället vårdas av robotar.
Sverige har en liknande situation. År 2030 kommer drygt var femte invånare att vara över 80 år. Samtidigt som de i arbetsför ålder blir färre. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer kommunsektorn att behöva 60 procent av alla de som tar klivet ut på arbetsmarknaden under de kommande sju åren. Totalt över en halv miljon personer till skola, vård och omsorg. SKL tror inte att det kommer att gå. För att få ihop det förslår de i stället heltid som norm för alla anställda, ett förlängt arbetsliv, det vill säga senare pension och tekniska lösningar. Det vill säga robotar.
– Vi kommer att behöva automatisera ute i verksamheterna. För äldre personer är den näst vanligaste sjukdomsorsaken skador och förgiftningar i hemmet. Det kan avhjälpas med teknik som till exempel japanska toaletter med handtag som hjälper dig att resa dig. Hissar och robotduschar som gör att du kan sitta ner och duscha dig själv. Kameror som övervakar och larmar om det händer dig något på natten i stället för att det ska komma personal och titta till dig. Sängar som med hjälp av sensorer känner av din puls och känner om du lämnar sängen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
Nationalekonomen Stefan Fölster, tidigare ekonom på Svenskt näringsliv, har gjort en rapport åt Stiftelsen för strategisk forskning som visar att vartannat jobb på den svenska arbetsmarknaden kommer att automatiseras och tas över av datorer och robotar inom 20 år. Inom vård och omsorg är det inte riktigt så många som kan ersättas av en robot eftersom omvårdnaden kräver mänskliga egenskaper, och framför allt en mänsklig hand, som är svåra att efterhärma på teknisk väg. Men Stefan Fölster räknar ändå med att vart tredje jobb kan digitaliseras. Eftersom det är en stor sektor som sysselsätter många människor idag så handlar det om totalt 173 000 jobb.
Komplett sjuksköterskerobot
Men vad är det för jobb som robotarna ska göra? Lägga om sår? Ge mediciner? Gå promenader? Hålla de äldre sällskap?
I Japan finns det en ambition att utveckla en komplett sjuksköterskerobot. Så ser det inte ut i Sverige än, enligt Adam Hagman som är strateg på Robotdalen, en organisation för utveckling och implementering av robotteknik inom bland annat vård och omsorg.
– Robotar ska inte ersätta personal, de ska skapa förutsättningar för en välfärd som är human och hjälpa människor att förbli självständiga, säger han.
Vad betyder det konkret? De produkter som Robotdalen hittills har varit med och utvecklat och som också har provats i verkligheten är till exempel Bestic, ett äthjälpmedel i form av en robotarm som styrs med en knapp och som hjälper den som har svårt att äta att äta själv. Och Giraff, ungefär en surfplatta som sitter på en lång hals och som kan användas av personalen för att kommunicera med de äldre utan att behöva vara på plats. Giraffen kan också styras och köra runt i hemmet så att personalen kan kolla att allt ser okej ut.
Det finns också en robotkatt, Justocat, med mjuk päls som spinner när man klappar på den. Katten ska vara särskilt bra för dementa personer som kan lugnas av den fysiska närheten och av att ha någon att ta hand om. På marknaden finns också duschrobotar och olika typer av larm.
Och just nu håller forskare på Umeå och Örebro universitet på att utveckla ett system för robotar som kan kommunicera med äldre genom att avläsa kroppsspråk och ansiktsuttryck.
Målet med många av de projekt som Robotdalen jobbar med är att göra det möjligt för de äldre att bo kvar hemma längre.
– Det är till exempel vanligt att äldre blir försvagade i händerna. När de tappar mjölken på väg från kylskåpet för tredje gången tänker de kanske att de måste flytta in på ett boende trots att de egentligen vill bo kvar hemma. Vi har då utvecklat en krafthandske som man kan ta på sig och återfå sitt vanliga grepp, säger Adam Hagman.
Att göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma är viktigt för att äldreomsorgen inte ska kollapsa. Sedan millennieskiftet har var fjärde plats på särskilda vård- och omsorgsboenden försvunnit. Allt fler äldre bor kvar hemma och de blir kvar hemma även när de blir sjuka och behöver mer omsorg. Att då till exempel kunna ersätta vissa besök med till exempel samtal via en surfplatta och olika larm som påminner de äldre om att det är dags att ta sin medicin eller värma matlådan kan förstås spara resurser.
Men det är inte självklart att de äldre faktiskt vill bo hemma. Två av tre personer över 60 år lever idag ensamma. De som bor hemma blir också allt sjukare och får svårare att själva ta sig runt. Att då ersätta personal med teknik kan öka ensamheten.
– Jag tror att folk är olika. Många vill känna att de klarar sig själva. Och då är till exempel robotar ett viktigt alternativ. Andra vill gärna ha sällskap. Men personalen i hemtjänsten eller på äldreboendena ska kanske inte i första hand vara ett sällskap. Det ska nog lösas mer där man bor, säger Annika Wallenskog på SKL.
Hon menar att det är något som både de äldre och kommunerna måste planera för.
– För att lösa äldreomsorgen inför framtiden så måste de äldre själva fundera på hur de vill ha det, var de vill bo, var bor deras vänner, var kan de få en aktiv fritid och innan de blir riktigt gamla och skröpliga kanske flytta till en lägenhet med bredare dörrar och där det bor andra i samma ålder. Och kommunerna behöver bygga de bostäder som behövs.
Egen utredning
Fackförbundet Kommunal har precis startat en egen utredning av hur tekniken och robotiseringen kan komma att påverka jobben inom äldrevården. Anna Spånt Enbuske på Kommunal ska hålla i den och hon tror att digitalisering och robotar inte kommer att kunna ersätta människor i den utsträckning som arbetsgivarsidan hoppas.
– Det finns en oro för att det finns en övertro på tekniken och för att digitaliseringen ska leda till att bemanningen blir ännu lägre. De som jobbar inom äldreomsorgen har en väldigt stark känsla för dem de jobbar med, de vill att de ska ha det bra och om bemanningen blir för låg kommer de att slita ut sig, säger hon.
Arbetsmiljön och arbetsvillkoren inom äldreomsorgen gör att hälften av vårdbiträdena och undersköterskorna vill byta jobb. Det visar den forskningsrapport om personalkrisen i äldreomsorgen som professor Marta Szebehely och hennes kollegor på Stockholms universitet gjort och som presenterades tidigare i år. Den visar till exempel att andelen som upplever att de kan påverka det dagliga arbetet inom hemtjänsten har minskat drastiskt från 39 till 16 procent på tio år.
Marta Szebehely är kritisk till att SKL inte ens nämner arbetsvillkoren när de listar sina rekryteringsstrategier för framtiden.
– Antalet hjälptagare har ökat. Inom hemtjänsten har det blivit mer spring med flera besök dagligen som inte får ta mer än en kvart. Arbetet har blivit mer detaljstyrt. Vill man behålla personalen måste man göra något åt det här.
Tekniken kan bara påverka på marginalen, tror hon.
– Det finns också starka ekonomiska intressen från tillverkarna. Än så länge är välfärdstekniken mer utbudsdriven än efterfrågedriven, säger Marta Szebehely.
Hittills har digitaliseringen och robotorna bara presenterats som en lösning, det saknas forskning som problematiserar välfärdstekniken. Det konstaterar forskarna Lucia Crevani och Michela Cozza efter att ha gått igenom samhällsdebatten och den akademiska forskningen.
– För kommunerna handlar det om hur de ska kunna bemanna hemtjänsten. För företagen handlar det om nya affärsmöjligheter. Alla föreställer sig en framtid där tekniken är central och en lösning. Ingen ifrågasätter om vi överhuvudtaget ska använda tekniken överallt, säger Lucia Crevani.
Ett problem är att de äldre inte har involverats tillräckligt när nya produkter har tagits fram. Och att standardiseringen står emot individens behov.
– För att tekniken ska leda till att man sparar tid och pengar så måste den standardiseras samtidigt som meningen med vård är att man ser individen. Effektiviseringen står emot den mänskliga kontakten. I diskussionen så ses inte alltid äldre som hela människor med känslor som lever ett liv som alla andra. Det är mer fokus på kontroll och övervakning, säger Lucia Crevani.
Etiska aspekter
När Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tittade på de etiska aspekterna av robotar i äldrevården för några år sedan var just den mänskliga kontakten en viktig fråga. Robotar ska vara ett erbjudande som man kan tacka nej till.
Men kan man tacka nej?
Den demografiska klockan tickar samtidigt som flera partier vill göra det svårare för människor från andra länder att flytta hit. Vad händer om eller när det inte längre finns människor kvar att få tag på till välfärden?
Enligt Annika Wallenskog på SKL har vi bara några år på oss att lösa ekvationen.
– Om tio år har antalet äldre ökat med 45 procent jämfört med idag. Då borde vi absolut ha det här på plats, säger hon.