”En allvarlig olycka är en tidsfråga”

De statliga satsningarna på infrastruktur och järnväg har minskat med 25 procent sedan 1990. Det visar den nya rapporten Under falsk flagg, som släpptes av Arena idé i förra veckan. Samtidigt hävdar regeringen att den prioriterar investeringar i infrastruktur och järnvägsunderhåll högre än någonsin. Enligt den färska rapporten från Arena idé går den ekvationen enbart ihop till följd av att Finansdepartementet har trixat med statistiken. Främst genom att räkna på löpande i stället för fasta priser får man det att framstå som att man investerar mer än vad som tidigare gjorts.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Överskottsmålet framför allt

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena idé, som har räknat på statistiken och skrivit rapporten tillsammans med Lars-Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, tror att satsningarna på infrastrukturen har minskat till följd av att det statliga överskottsmålet överordnats alla andra politiska frågor, på ett sätt som inte är ekonomiskt rationellt.

– Ingen vet exakt varför, men jag tror att problemen har uppstått till följd av det överordnade överskottsmålet. Man har låtit det finansiella ramverket styra mer än vad som är ekonomiskt rationellt. I en tid då såväl IMF som OECD gick hårt fram med att de länder som hade möjlighet till det skulle investera mer expansivt i finanspolitiken, för att på så vis gynna tillväxten, kom den svenska valrörelsen uteslutande att handla om vem som kunde spara mest. Därmed fanns inga pengar över till infrastrukturen, säger Sandro Scocco.

Konsekvensen av de uteblivna investeringarna på infrastruktur och järnväg menar han blir att den svenska tillväxten drabbas.

– Även näringslivet har lyft fram detta, att transporterna av gods är en avgörande fråga som den ekonomiska tillväxten är helt beroende av. Samma sak gäller för resenärerna. Folk väljer flyget i stället för tåget när de ska i väg på ett möte någonstans, för att det är tryggare, säger Sandro Scocco.

Uteblivna satsningar

De uteblivna satsningarna på järnvägsunderhållet är en fråga som har påpekats och drivits fram länge av järnvägsarbetarnas fackförbund Seko. Dagens ETC möter Johnny Naderus, fackligt politiskt ansvarig på Sekos banklubb i Stockholm, samt Alexander Koliopanos, vice ordförande i fackklubben och järnvägsarbetare, vid lokstallet i Sundbyberg. Till samma plats kom Stefan Lövfen under den förra valrörelsen och utlovade att återförstatliga järnvägsunderhållet, om Socialdemokraterna kom i regeringsställning. Löftet kom strax efter att två allvarliga tågolyckor, som kunde ha kostat hundratals människor livet, inträffat i Stockholmsområdet.

– Ett posttåg spårade ur i Huddinge 2014. Vi hade varit ute och besiktigat spårväxeln där flera gånger innan och påpekat att den behövde bytas ut om ingen skulle bli allvarligt skadad. Men inget gjordes. Då var det ett godståg, men hade det varit ett X2000 så hade det legat döda människor över hela banvallen. Sedan var det incidenten när ett godståg körde av spåret vid Södra station. Hade morgonpendeln kommit in fem sekunder senare hade den krossats totalt. Det var då Löfven insåg att det här var livsfarligt. Något måste göras, säger Johnny Naderus, och Alexander Koliopanos fyller i:

– Det är inte frågan om, utan när en allvarlig olycka kommer att inträffa.

Upplevs som ett hån

Att sittande regering nu påstår att de satsar enorma summor på tågunderhållet upplever de båda som ett hån.

– Samtidigt som regeringen står och skryter om att det gör mer satsningar på järnvägen än någonsin säger Trafikverket att det kommer att bli oerhört lite satsningar under 2018. Alla de entreprenörer som finns i branschen och sköter driften gör samma bedömning. Få ihop det den som kan, säger Johnny Naderus.

Utöver risken för allvarliga olyckor leder det bristande underhållet till nedrivna kontaktledningar och slitna spårväxlar, som får förseningar och inställd tågtrafik som följd. Senast dagen innan vi möts för intervjun var hälften av all pendeltågstrafik inställd i Stockholmsområdet, till följd av bristande underhåll. Alexander Koliopanos, som jobbar som elektriker ute i spårtrafiken, förklarar att han och hans kolleger får ägna sig åt akuta punktinsatser i stället för ett långsiktigt helhetsgrepp.

– Anläggningen är så sliten att vi får ägna oss åt att släcka bränder.

Blir ni förbannade på regeringen när ni hör dem säga att de satsar på järnvägen, samtidigt som ni ser att underhållet misssköts?

– Vi hade stora förhoppningar när Stefan Lövfen tillträdde som statsminister, i och med att han utlovat ett återförstatligande. Vi blev förbannade när vi insåg att det löftet inte skulle infrias, men i dag känner vi mest besvikelse. Vi blev blåsta, säger Johnny Naderus.

– Innan Banverket lades ned fick vi göra det som krävdes, i dag får vi inte det. Dels för att entreprenörerna pungslår Trafikverket med sina vinstmarginaler, dels till följd av en oerhörd brist på teknisk kompetens inom Trafikverket.