Därför har EMU inneburit åtstramningar

Flera bedömare menar att EMU inneburit ett slags åtstramningspolitik i området i sin helhet som inte bara drabbat de länder som utpekats som krisländer.

– Inte minst under finanskrisen och den ekonomiska kris som följde därefter har ECB haft svårt att stimulera tillräckligt väl i vissa länder. Man har ofrivilligt stramat åt i ekonomier där man tvärtom hade varit betjänt av att ha en annan politik, säger Monika Arvidsson från LO:s internationella enhet.

Efterlyser expansiv politik

Nationalekonomen Stefan de Vylder menar att den förda åtstramningspolitik som blivit en följd av EMU drabbat fler än EU:s utpekade krisländer. Han konstaterar att till exempel Frankrike har haft stagnerande investeringar sedan länge.

– Frankrike har försökt lösa krisen med hjälp av en expansiv penningpolitik, med rekordlåga räntor och köp av statsobligationer som vräkt ut likviditet på marknaden. Men det hjälpte inte, påpekar de Vylder, de här pengarna hamnade istället på börsen, i spekulativa verksamheter, i fonder och fastigheter. Det blev en enorm uppgång i priserna på fastigheter och aktier och den typen av tillgångar, men inte så mycket av produktiva investeringar. 

– Det hade behövts en mer expansiv finanspolitik, som ökar låg- och medelinkomsttagares efterfrågan. Men sådant har ju varit snudd på förbjudet med EMU:s strikta budgetregler.