Elnätsavgifterna blir allt högre – och mer ojämlika
Bild: Lisa-S/Shutterstock
Dagens ETC
Ojämlikheten på den svenska elnätsmarknaden är stor. Mellan Sveriges billigaste och dyraste kommun skiljer 3 765 kronor per lägenhet och år. Bara för överföringen av el.
– Vi tycker inte att det går att motivera, säger Louise Wall, ansvarig för Nils Holgersson-rapporten.
Mölndal har Sveriges billigaste elnätsavgift. 1 624 kronor per snittlägenhet och år. Men man behöver inte flytta särskilt långt för att få rejält saftigare fakturor. I västgötska Vara, nio mil år nordost, ökade avgifterna allra mest förra året – med nästan 40 procent.
Men värst i klassen är ändå Sollefteå kommun. Där kostar elnätsavgifterna 5 389 kronor per lägenhet och år. Nästan 3 800 kronor mer än i Mölndal.
Förra året ökade elnätsavgifterna i Sverige med i snitt tio procent och skillnaderna är stora mellan kommunerna.
Det framgår av årets Nils Holgersson-rapport, som i snart trettio år har jämfört prisskillnader för sophämtning, VA, el och fjärrvärme mellan Sveriges kommuner. Bakom rapporten står Hyresgästföreningen, Riksbyggen, HSB, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och organisationen Bostadsrätterna.
– Vi tycker inte att det går att motivera de stora skillnaderna, säger Louise Wall, som är ansvarig för rapporten, och som till vardags är hållbarhetsansvarig på HSB.
Kan inte välja själva
Den svenska elnätsmarknaden domineras av Eon, Ellevio och Vattenfall, som tillsammans äger mer än hälften av Sveriges elnät. Av de tre bolagen stod Eon för störst avgiftshöjningar förra året, på mellan 19 och 23 procent. Ellevio höjde sina priser med mellan 5 och 14 procent, samtidigt som Vattenfall överlag har sänkt sina priser.
Ojämlikheterna på elnätsmarknaden är ett problem, säger Louise Wall.
– Den stora konsekvensen är att konsumenterna inte själva kan välja elnätsbolag. Du har inte möjlighet att påverka priset och sitter med den avgift som är. Det är en del av syftet med att ta fram den här rapporten. Att belysa skillnaderna i landet, säger hon.
”Ingen avkastning”
Jesper Liveröd, presschef på Ellevio, tycker å sin sida att Nils Holgersson-rapporten ger en missvisande bild av elnätsbolagen. Han tycker inte alls att bolagets höjningar är omotiverade.
– Jag vill poängtera att vi inte har haft någon avkastning överhuvudtaget till ägarna sedan 2018. Vi har tagit all avkastning och pengar vi har fått in och återinvesterat rubbet. Därför blir det olyckligt när man i Nils Holgersson-rapporten får bilden av att det bara handlar om elnätsföretag som försöker sko sig, att vi höjer elnätsavgifterna omotiverat, säger han.
Skälet till förra årets höjningar, säger Jesper Liveröd, är de skenande elpriserna. I all form av elöverföring försvinner en del av elen som spillvärme och den el som går förlorad längs vägen måste därför kompenseras av bolaget.
– Jag tror inte att någon tycker att prishöjningar är kul på något sätt. Jag har förståelse för att folk har ett tufft ränteläge, att priset på mat har stigit och att vi befinner oss i en inflation. Jag förstår att prishöjningarna känns, säger han.
Samtidigt menar han att Sverige står inför stora investeringsbehov i och med den gröna omställningen.
– Vi bör diskutera som samhälle hur vi ser på utvecklingen och vad det faktiskt får lov att kosta. I princip hela samhällsutvecklingen är beroende av tillgång på el. Vi går från olja till el. Stålindustrin, pappersindustrin och kemin ska ställa om. Elanvändningen kommer öka dramatiskt de närmaste 20 åren och investeringsbehovet är enormt.
Det låter som att du flaggar för rejäla höjningar framöver?
– Jag flaggar inte för rejäla höjningar. Det är precis som allt annat i samhället att det kommer finnas en prisutveckling. Jag vet inte vad framtiden kommer innebära, men det jag vet är att vi står inför jättestora investeringar. Bara Ellevio kommer att investera nånstans mellan 100 och 200 miljarder de här kommande 20 åren. De här investeringarna måste komma nånstans ifrån, säger Jesper Liveröd.
Sveriges billigaste avgift
Mölndal energi är ett jämförelsevis litet, kommunalt energibolag. Fredrik Lundmark är vd för dotterbolaget med ansvar för själva elnätet och kan alltså skryta med Sveriges lägsta avgifter.
– Alla bolag har olika utmaningar. Om man ser till större bolag som Vattenfall, Ellevio och Eon så har vi en helt annan typ av nät. De har i många fall stora nät på landsbygden. Vi har andra typer av problem här i tätort, med kanske dyrare kostnad per meter, säger han.
Samtidigt är han tydlig med att bolagets låga avgifter inte går ut över framtida investeringar.
– Vi tar ut hela den intäktsram som vi har just nu. Varför den ser ut som den gör är för att vi har haft ett långsiktigt tänk om att bara byta ut de bitar som behövs. Vi är ett kommunalt bolag och jobbar för kommunens tillväxt och som vi ser det nu så har vi ingen tanke på att vi ska begränsa investeringarna, säger Fredrik Lundmark.